Hela denna artikel är en annons

”Även kärnfamiljer bör skriva testamente”

Har man verkligen behov av att skriva ett testamente om man är gift och enbart har gemensamma barn? Vår juridiska expert Johan Sjövall ger sin syn på saken.

– Mitt råd är nästan alltid att man faktiskt bör göra ett testamente även i denna typ av kärnfamiljsförhållanden, säger han.

Foto: Natalija Golubova

Två makar med enbart gemensamma barn ärver ju varandra enligt lag och barnen får ut sina arv efter båda föräldrarna först när den efterlevande föräldern avlidit.

– Man kan ju tro att det inte finns så stor anledning i dessa fall att upprätta ett test mente men det finns det, säger Johan Sjövall och listar fem punkter att ta hänsyn till.

Skyddar barnen

Det alla föräldrar med barn bör ha är ett testamente som säger att det som barnen en gång kommer att ärva ska vara deras enskilda egendom. Detta ger barnen ett skydd för den händelse att de skulle genomgå en äktenskapsskillnad någon gång efter att de tagit emot sina föräldraarv. Barnen slipper då att dela med sig halva värdet av det som de ärvt. Med ett sådant testamente om enskild egendom kan man se det som att föräldrarna ger arvet med en försäkring till barnen och besparar dem att själva göra egendom till enskild genom ett äktenskapsförord**.**

Ärver direkt

Ett annat exempel när det kan vara aktuellt med ett testamente är om en eller båda makarnas förmögenheter är så stora att den efterlevande kanske inte behöver ärva den först avlidne för att bibehålla en ekonomisk trygghet. Då kan ett testamente som säger att barnen ska ärva direkt hela eller delar av den först avlidnes kvarlåtenskap vara en lösning.

Andra arvingar

Ibland vill man att någon annan än efterlevande maken och barnen ska ärva och då måste förstås ett testamente upprättas som klargör vilken person eller vilken organisation som ska ärva. Detsamma gäller även om man vill att barnen ska ärva i andra proportioner än i lika delar som ju annars blir fallet.

Förtydliga förfoganderätt

Det kan vara så att man äger viss egendom, till exempel en släktgård, som man vill försäkra sig om att den en gång verkligen kommer att tillfalla barnen. Då måste ett testamente upprättas som begränsar den efterlevande makens förfoganderätt med denna egendom. I annat fall kan den efterlevande maken under sin levnad efter den först avlidnes frånfälle fritt förfoga över egendomen och därmed till exempel sälja den.

Bosatt utomlands

Om det är så att man är bosatt i ett annat EU-land än Sverige så kan det vara intressant att i ett testamente bestämma att svensk lag ska tillämpas på arvet i stället för vad som annars enligt huvudregeln är aktuellt, nämligen lagen i det land där man har sin hemvist vid tiden för sitt frånfälle.

– Det här är några exempel på situationer då testamente kan vara aktuellt i kärnfamiljsförhållanden. Mycket förenklat kan man säga att i alla andra familjesituationer bör man förstås också alltid ha ett testamente, lägger Johan Sjövall till.

Foto: Natalija Golubova Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons