Annons
X
Annons
X

Avarterna finns i kommunala skolan

KOLUMN | ROLAND POIRIER MARTINSSON

Det finns en hel drös frågor, där politiker erkänner att partivännerna från igår hade fel: tv-monopolet, semestern, rätten till särbeskattning, motboken, dödsstraffet, tvångssteriliseringarna, valutaregleringen, kvinnlig värnplikt osv.

Vi undrar hur någon kunde försvara status quo i dessa fall. Svaret är att ideologisk blindhet eller särintressen – eller båda – satte rättvisa och sunt förnuft ur spel.

Också i dag finns ett stridsäpple, där utvecklingen obönhörligen går mot en morgondag då efterträdarna till dagens reaktionärer kommer att slå ut med armarna och skaka på huvudet. Det handlar om vänsterns växande motstånd mot den fria skolan.

Annons
X

Allt pekar i samma riktning. Det finns ingen friskolevänlig politiker som inte vill satsa på den offentliga skolan, som inte vill värna den jämlika skolan, eller som inte vill ställa tydliga kvalitetskrav på friskolorna. Inga mätningar visar annat än att friskolorna är en formidabel framgång: eleverna lär sig mer, föräldrar och lärare är nöjdare, verksamheten effektivare, mångfalden skänker glädje och utveckling.

Dessutom lyfter friskolorna de kommunala skolorna. Mina barn går i en kommunal skola. Skulle den omringas av friskolor kommer vi ändå att låta dem gå kvar: den är jättebra. Och det är uppenbart att den inspirerats av friskolornas idéer och engagemang.

Problemen med den offentliga skolan är inte att den saknar resurser eller är generellt dålig. De bästa kommunala skolorna är föredömen. Det finns inte något inbyggt problem med en offentlig skola. Men en del kommunala skolor är svårt misskötta. Förutom att höja de oförskämt låga lärarlönerna finns inget bättre sätt att hjälpa drabbade elever än att placera friskolor på samma ort. Föräldrarna ges alternativ, de dåliga skolorna lyfter.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Men nu vill en falang sätta stopp. De påstår att giriga ägare och riskkapitalister spekulerar i våra barns utbildning. De lurar till sig barnen med spegeltrick och snålar sedan med resurserna för feta vinsters skull.

    Men den sortens friskolor existerar nästan inte. Systemet är inte vattentätt mot misslyckanden men tycks göra det svårt att slarva. Det är inom den kommunala skolan man finner avarterna.

    Verkligheten är att en förkrossande majoritet av ägare och chefer inom friskolorna inte alls i första hand drivs av pengar. De vill erbjuda sina pedagogiska idéer. De vill lägga en grund för landets framtid. De äger ett engagemang för barns utveckling.

    Självklart behöver de göra vinst i verksamheten. Det är inte konstigare än att lärare behöver högre löner. Vem tror att det skulle locka cyniska lycksökare till yrket?

    Man vill falla på knä och tigga: Snälla, gör inte detta! Det finns andra konflikter att ta med högern. Hur ska friskolorna kontrolleras? Hur satsar vi mest och bäst på den offentliga skolan? Agitera där, men låt den fria skolan utvecklas. Sälla er inte till gårdagens motståndare mot dagens självklarheter. För mycket står på spel, för mycket skada kan göras.

    Roland Poirier Martinsson är författare och filosof. Han leder Timbro Medieinstitut.
    rolandpm@gmail.com

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X