Logga in för en bättre upplevelse.
Viveka Adelswärd: Plötsligt undrar ett av mina barnbarn vad det är för rövare jag talar om mitt under förberedelserna för middagen.
Viveka Adelswärd: Min förra språkspalt handlade om betydelsen av ordet röta som jag tyckte att jag redde ut så gott det gick med hjälp av de drygt 2000 tecken som står en språkspaltsskrivare till buds.
Viveka Adelswärd: Orden smaklös och osmaklig används numera ofta som synonymer, anser Ingegerd Gilså i ett mejl.
Viveka Adelswärd: På Nationalmuseums stora utställning om prerafaeliterna för två år sedan stannade jag framför en fantastisk tavla av William Holman Hunt.
Viveka Adelswärd: I min förra språkspalt hänvisade jag till alla de läsare från Stockholm som mindes att den pump man talar om i uttrycket gå på pumpen i själva verket är Brunkebergspumpen i Stockholm.
Viveka Adelswärd: Aldrig har en fråga som ställts i en språkspalt jag skrivit fått så många svar.
Viveka Adelswärd: Uttrycket ”att sätta p för något” låter i mina öron relativt modernt.
Milena Antonsdotter har ställt en intressant fråga.
Min förra språkspalt kallade jag för en prepositionsspalt.
Nu när vi ätit upp julmaten och julat av våra hem kan
Två frågor från läsekretsen har väckt min språknyfikenhet.
I en stor dagstidning läste jag en kolumn som handlade om en film, löst baserad på en av Facebooks grundare.
Med anledning av en tidigare språkspalt som bland annat handlade om stutar, som inte finns på stuterier, så fick jag ett vänligt mejl från Leif Thorin.
En mycket ung person gav mig nyligen en svår nöt att knäcka.
En läsare frågade mig nyligen om jag inte blir irriterad på alla
Har ni tänkt på att så fort man en gång lagt märke till ett nytt uttryck så tycks det sedan dyka upp ofta?
Förbryllad stirrade jag på receptet i tidningen.
Att egendomliga och mer eller mindre privata betoningar av svenska ord irriterar och väcker löje visar de många mejl jag fått efter min förra språkspalt.
Det är många som går med en bok i örat numera.
I min förra språkspalt om finlandismer tog jag upp att adjektivet snål
Nyligen läste jag att Svenska Akademiens ständige sekreterare Peter Englund hade ordet
Mejllådan har snabbt fyllts sedan min förra språkspalt om bruket – eller obruket – av o-prefix.
Dagens språkspalt är en riktig språkpyttipanna med pensionerade professorer, ordälskande ordboksläsare och oskyldiga patienter inblandade.
Med anledning av att det 35:e bandet av SAOB utkommit skriver Lennart Larsson i senaste numret av tidskriften Språk och stil om några problem som ordboksredaktörerna brottats med under de 110 år som gått sedan ordboken började komma ut.
I en tidigare språkspalt presenterade Olle Josephson Jan Svanlunds undersökning av lexikal etab-lering, det vill säga hur nya sammansättningar kommer in i språket.
Nu har jag lärt mig vad det är jag gör när jag
Verbet steka är återigen på tapeten. I SAOB finner man att det
Nyligen hade Bizets opera Pärlfiskarna premiär på Folkoperan.
Under några sommardagar i år satt jag faktiskt framför tv och såg andra simma i stället för att själv plaska runt i vågorna.
För en tid sedan lades en avhandling i nordiska språk fram vid Stockholms universitet.
Jag berättade för en god vän om en kull valpar jag nyligen träffat.
Dagens språkspalt tar upp två läsarfrågor.
Mina två tidigare språkspalter, som handlat om morianer och blåmän och varifrån
Mor och morian är gamla svenska ord.
Från Peter Modin kommer en fråga med anledning av en skämtsam dikt av Fröding.
Inför varje nytt år gäller att hoppfullt se mot framtiden.
Det finns många stående uttryck som vi använder dagligen och vars betydelse vi tar för given.
Efter min förra språkspalt har jag fått många frågor om uttrycket ”att låtsas som det regnar”.
Som en följd av min senaste språkspalt har jag fått frågor om hur klyschan förhåller sig till floskeln, plattityden, truismen, idiomet och modeuttrycket.
I det senaste numret av Språktidningen finns en intressant artikel om klyschor.
Till Språkspalten kom ett mejl från Hans Holst.
SPRÅKSPALTEN.
Min förra språkspalt som handlade om uttrycken ta höjd och ta höjd
Plötsligt hör jag två uttryck.
I min förra språkspalt använde jag uttrycket chefsdesigner.
Många har frågat mig varför man numera så ofta hör människor säga att de arbetar som lärare, marknadsförare, snickare etcetera.
I en kvällstidning hittar jag en – inte helt dagsfärsk – artikel som handlade om tv och den gångna höstens nya hallåor.
Tveklöst är 1945 ett viktigt politiskt årtal i Europas historia.
Aldrig hade jag kunnat ana att det fanns så många som tyckte att ordet stalp var värt att diskutera.
