Logga in för en bättre upplevelse.
Sara Lövestam: Fortbildning för en yrkeskår som avskyr att ha fel.
Sara Lövestam: Driften att rätta folk som inte kan skilja på ”var” och ”vart” har varit en evolutionär fördel.
Sara Lövestam: Skribent förlorade striden om ordet ”bil” – vann om ordet ”mobil”.
Sara Lövestam: Satserna har en lockande inneboende mystik.
Sara Lövestam: Svenska folket har sagt sitt – uttrycket har tagit över.
Sara Lövestam: I lingvistforum vill många nu lära sig ukrainska.
Sara Lövestam: Grammatik som inte märks i talspråk försvinner i skrift.
Sara Lövestam: Turkiet vill slippa kopplingarna till den dumma fågeln.
Sara Lövestam: Många har svårt att hantera ett nyord som väcker känslor.
Sara Lövestam: Ett välplacerat infinitiv-att hjälper till att organisera tanken.
Sara Lövestam: Tack alla engagerade läsare för den här gången.
Vissa språkfel är helt enkelt för gulliga för att bli arg på.
Problemet med anglicismer är att de låter som svenska.
Varför kan inte engelskspråkiga skilja på olika huvudbonader?
Ord som kan betyda två helt motsatta saker bäddar för missförstånd.
För 200 år sedan var franska lånord lika oumbärliga som engelska är i dag.
Men vaccinet kan faktiskt vara något i hästväg.
Gott om hundar i våra talesätt, men bara två raser har fått egna verb.
Så undviker du skam och vanära – här är IAF en lista, IMO.
Man kan utgå från att gamla ordspråk är heteronormativa.
Träsk i ortnamn i norr – och -arp och -måla i söder.
Vad har egentligen lussebullen med katter att göra?
”Det är så jag vet att jag inte inbillat mig min rytm.”
Försynta små ord som”ju”, ”väl” och ”man” betonas aldrig.
Julen är felhörningarnas tid: varför tänder man ljus för jordnötssmör?
Kartritarna begrep sig inte på ortsbefolkningens dialekt.
Språkgranskaren ids inte begripa människans användning av latin.
Varför har vi så vackra ord för några riktigt fula saker?
Sara Lövestam: Därför hoppade man över två bokstäver i det grekiska alfabetet.
Sverige valde tysk lösning för att slippa danska æ och ø.
Svensktalande vet att placera sina satsadverbial före det finita verbet i en bisats.
Gammal visdom: Döm inte människor som uttalar ord fel, för det innebär att de lärt sig dem genom läsning.
Därför heter det ”fastrar” men inte ”minutrar”.
Namnet må syfta på ruttna tänder – nu associeras han med elektronik.
Som tics – vill tvångsmässigt säga ”det blir roligt” när jag träffar norrmän.
Sara Lövestam: Överallt i världen utbrister motståndarna: ”Det här händer bara i vårt språk!”
Sara Lövestam: Ett helt spektra av lånord som behållit sin latinska pluralböjning orsakar förvirring.
Sara Lövestam: ”Jag beklagar sorgen” är inte ett så befängt uttryck.
Sara Lövestam: ”Vi har klarat av den latinska formen sedan 1500-talet.”
Sara Lövestam: Prästen bestämde – skrev Lisken i kyrkboken.
Sara Lövestam: Därför stöper vi om ord om gränserna dem emellan är otydliga.
SvD:s språkexpert Sara Lövestam, 41, om det ofattbara beskedet.
Sara Lövestam: Varför inte översätta Prince gamla superhit ”Purple rain” och sjunga ”Purpurvåg”.
Sara Lövestam: Vad har purpurvågorna på ängarna att göra?
Sara Lövestam: Två personer kan referera till det svenska sj-ljudet utan att mena samma sak.
Sara Lövestam: En ypperlig illustration av kampen mellan ljudenlig princip och samhörighetsprincip.
Sara Lövestam: Kommer covid-19 att ge liknande effekt?
Sara Lövestam: Emoji, haha eller Hahjakflfjjsklshdghghj?
Sara Lövestam: Bildliga uttryck kan lätt leda till missförstånd om man inte känner till dem.
Sara Lövestam: Därför svarar jag inte ”pistol!”.
