En ypperlig illustration av kampen mellan ljudenlig princip och samhörighetsprincip.
Kommer covid-19 att ge liknande effekt?
Emoji, haha eller Hahjakflfjjsklshdghghj?
Bildliga uttryck kan lätt leda till missförstånd om man inte känner till dem.
Därför svarar jag inte ”pistol!”.
Värre och värst uppför sig stingsligt självständigt – struntar i att följa reglerna för adverb.
Coronapandemin har präglat år 2020 och det märks också i nyordslistan.
Axplock av läsarrespons – från de som gjort lumpen till de som läst Plupp-böcker.
Trött på engelska uttryck? Tips för den som vill variera sig.
Ordet ”bra” har vi från tyskan – som i sin tur lånade det från italienskan.
Vi behöver alla lära om och banka in i huvudet att en skruv faktiskt ofta är en bult. Och tvärtom.
När morgonkvisten och kvällskvisten vuxit till sig blev det ett helt snår.
Heter det Kungens av Danmark bröstkarameller – eller Kungen av Danmarks bröstkarameller?
En bit mark där man kan bygga ett hus och en vitskäggig gubbe – har de något gemensamt?
Uppfinningen av den moderna tonåringen har gjort såväl flickor som kvinnor till tjejer.
Sätt ihop ett negativt laddat ord med ett positivt laddat och – vips, så har du ett nytt ”skitbra” ord.
Lugn, det har inte blivit värre än det har varit.
Ord som ”fjät” och ”stuva” är svåra, men frågan är om inte ”förlät” är Luciasångens mest kryptiska ord.
Det stora problemet med Arvid Roséns originaltext är att den är grammatiskt felaktigt.
Idiomatiska uttryck – något av det svåraste som finns när man ska lära sig ett nytt språk.
Vatten, sand och andra oräknebara substantiv.
Det är bättre att fråga någon på gatan än förlita sig på en sämre maskinöversättning.
I bästa fall kan svåra ord också få läsaren att utöka sitt ordförråd.
Även svenskan har klickljud – ett sådant dyker varje julafton upp i ”Kalle Ankas jul”.
Ibland är svenskan mer nyansrikt än engelskan.
Svenska uttalsregler gör det inte lätt – fast det finns ett sätt att undvika problemen.
Många lärde sig att ett tempus som betecknar förfluten tid heter imperfekt. Nå, det tillhör det förflutna.
Sångerna är fulla av underligheter som fel ordföljd, ålderdomliga pluralformer och ord som ”fjät”.
Länge gjordes olika insatser för att få folk att överge sina modersmål till förmån för svenska.
Ett tyg är inte bara ett stycke textil, det är också ett språkligt verktyg.
Det kan vara ett smärre problem att komparera vissa adjektiv.
Fantastiska konstruktionen har fått andra språkliga plagg att hamna skymundan.
Det är här ingen understreckare – men väl en artikel om streck.
Det bor en hemmafixare i oss alla – men också en folketymolog.
Vuxenheten förfasades över den nya användningen många blev säkerligen strängt åthutade.
”Kontrakter”, ”citater” och ”resultater” – har verkligen pluralformen på ”ett-ord” låtit så en gång i tiden?
Problemet med slang är att den kan ta en av två vägar – in i finrummen eller ut med slaskvattnet.
Vårt språk går inte av för hackor.
Ibland uttalar vi både ”att” och ”och” som ”å”, vilket har lett till att vi kan röra till det och felaktigt skriva meningar som ”Ulf gillar och dansa”.
Ibland är det svårt att veta om man ska sätta, ställa eller lägga något på bordet, framför allt om man inte har svenska som modersmål.
Som barn trodde Sara Lövestam, ny språkskribent i SvD, att hon hade upptäckt ett ett enormt hemligt system i språket som ingen talade om.
