Logga in för en bättre upplevelse.
Mats Gellerfelt: Det är den välkända historien om fattiggrabben, den blyge och hämmade, som spelar in en skiva för egna pengar och revolutionerar hela populärmusiken.
Mats Gellerfelt: Georges Perec var en av de sista stora förnyarna av den moderna romanen.
Mats Gellerfelt: Störst av allt är kärleken!
Mats Gellerfelt: Per Anders Fogelström var Stockholmsskildraren framför andra i den svenska litteraturen.
James Ellroy inleder en ny kvartett mordhistorier med ”Perfidia” en roman som försöker vara politisk, men som svämmar över sina bräddar.
Mats Gellerfelt: Nog är väl restaurangkultur, kultur alltid.
Sommaren 1976 låg Ulf Lundells "Jack" i varenda nätkasse.
Mats Gellerfelt: Det har skrivits mycket, begripligt nog, om Lars Gustafsson efter hans död.
Mats Gellerfelt: ”Passa på att bli läst i dag, i morgon kan du vara glömd”, skrev den åldrade Ernest Hemingway till en nyligen debuterad författare, vars namn jag har glömt.
Mats Gellerfelt: Varför kan man inte låta döda författare och deras verk vila i frid?
”De förrådda” är en nattsvart berättelse om kolonialmakten Portugals missdåd i Afrika, byggd på António Lobo Antunes egna erfarenheter.
Mats Gellerfelt: Böckerna om kriminalaren Adam Dalgliesh är deckarmys på högsta nivå, med en brottslighet som emanerar ur de sju dödssynderna.
Ända sedan debuten har Ernst Brunner haft det ”autofiktiva” som ett ständigt inslag i sina romaner.
Knappast någon nu levande svensk författare har försetts med så många epitet som Klas Östergren.
MINNEN I sin nya bok rör sig Per Wästberg åter i själens hemliga rum, gåtan mitt ibland oss, när han rullar upp sin fars okända kärlekshistoria med sin svägerska.
Efter vad jag har fått höra av bekanta som är idoga SvD-läsare har sommarens skönlitterära följetong, ”Alla dessa vackra nederlag”, rönt stor uppskattning.
Grattis på födelsedagen, Lionel Andrés ”Leo” Messi!
En efter en till skuggornas värld – av den stora ”el boom”-generationen och dess ”magiska realism” är det nu bara Nobelpristagaren Mario Vargas Llosa (född 1936) bland de mer välkända författarna som fortfarande lever.
Det är mycket Vincent van Gogh nu (fast det är det väl egentligen alltid, rena kulten).
Det är ingen överdrift att påstå att det är ett litterärt äventyr att följa Lars Anderssons djupgrävande i gränslandet mellan realism och myt, saga och poesi i det gåtfulla Värmland.
RETORISK FINESS Vem hade väntat sig en jämförelse mellan Lugn och Heidenstam?
Tidigare i år tilldelades Fred Vargas – pseudonym för professorn, historikern och arkeologen Frédérique Audoin-Rouzeau – det prestigefyllda CWA International Dagger Award.
MELANKOLISKT Patrick Modianos ”Nätternas gräs” är en bok man läser med klappande hjärta, skriver Mats Gellerfelt.
Mats Gellerfelt: I dag är det 100 år sedan den franske författaren Albert Camus föddes.
JR MÖTER TOLSTOJ En pojke rövas bort av indianer, återvänder och grundar en framgångsrik dynasti.
Det finns någonting svävande gåtfullt, något magiskt i Eva Runefelts poesi.
En smula skämtsamt brukar det sägas att det finns två Kjell Espmark – professorn och poeten (tillika romanförfattaren).
Mats Gellerfelt: Länge hade jag för vana att avfärda det mesta talet om det ”svenska deckarundret” och om alla ”deckardrottningar”.
GÖRA SIN PLIKT I Folgelströms och Jolos anda har politikern Gustav Fridolin skrivit en innerlig berättelse om sin morfar, som Mats Gellerfelt hoppas ska nå många läsare.
Ursäkta en gammal reaktionär pappersprasslare, men jag är dödstrött på allt tjat om papperstidningens förestående död, tillika allt teknik- och elektroniktjat och sociala medier och allt vad det nu kan vara.
Mats Gellerfelt: Kan en stad och en region bli helt fixerad vid kultur, i ordets allra vidaste mening?
Bengt Liljegrens nya biografi över Winston Churchill inleds med en prolog, som egentligen är en epilog.
Kritiken var inte nådig mot före detta justitieministern och advokaten (samt fotbollsspelaren i AIK) Thomas Bodström när han började skriva spänningsromaner.
Vilken mästare är han inte, Nobelpristagaren Mario Vargas Llosa.
För trettioett år sedan läste och recenserade jag argentinaren Ernesto Sabatos (1911-2011) berömda roman ”Om hjältar och gravar” i Peter Landelius lysande översättning och blev helt uppslukad och betagen.
Ett ord som har blivit allt vanligare i det svenska språket under senare år är ”retro”.
Arkitekten Le Corbusier är i Sverige sannolikt mest bekant (ökänd) för att han ville jämna hela Gamla stan i Stockholm med marken, minus Slottet.
Dokumentärfiktiva berättelser om Förintelsen har blivit något av en litterär genre, kanske med början i Thomas Keneallys ”Schindler’s ark”.
Gustaf Adolf Lysholm – författare och servitör, drömmare och solitär, tydligen oändligt ensam och med ett ”författarskap i djärvaste otakt med tiden” (underbart!) som Per Wästberg uttrycker det i sin lysande biografi.
KÄNDISKULTUR Ingen skulle skrivit en roman om Hadley Richardson om hon inte hade varit gift med Ernest Hemingway, en av 1900-talets mest kända författare.
KVINNOHISTORIA I Anita Salomonssons lyriskt förtätade roman möter vi en egensinnig hemmadotter som faller pladask för en stilig soldat i 1880-talets Västerbotten.
Det är förvånansvärt lite biografiskt skrivet om Per Anders Fogelström (1917–1998), om vi bortser från enstaka mindre skrifter och det han har berättat själv om sitt liv.
Mats Gellerfelt: Det har säkert inte undgått någon att det är mycket Olof Palme just nu – biofilm, dokumentär, tv-serie, oräkneliga artiklar.
Seriealbum, ofta tecknade efter romaner, utgör en växande marknad.
Det kan givetvis vara en stor glädje att läsa om en bok som man en gång har älskat.
Inom deckarlitteraturen finns uppenbarligen inga republikaner eftersom alla är deckardrottningar.
Sista meningen i en bok är lika viktig som den allra första.
Det har skrivits oerhört mycket om Mo Yans politiska förlöpningar i den kinesiska regimens tjänst.
GÄSTARBETARE Den långe svensken i Paris Saint Germain har tagit landet med storm och blivit till ett verb med oklar innebörd.
Elizabeth George är som författare magnifik på många sätt.
