Marianne Rasmuson: Människans förmåga att minnas har spelat en stor roll för vår arts framgångsrika evolution.
Marianne Rasmuson: I en 4 900 år gammal grav i Västergötland har forskare med hjälp av avancerad DNA-teknik hittat världens hittills äldsta DNA-spår av pest.
Marianne Rasmuson: För bara några decennier sedan var jordens vanligaste fotosyntetiserande organism, med en biomassa dubbelt så stor som hela mänsklighetens totalvikt, fullständigt okänd.
Marianne Rasmuson: Den svenske evolutionsgenetikern Svante Pääbo blev först i världen med att analysera fossilt neandertal-DNA.
Marianne Rasmuson: Det är inte bara göken som lärt sig fula tricks i kampen om tillvaron, lurendrejeriet är inbyggt i biologin.
Marianne Rasmuson: Trots att medelåldern stiger kontinuerligt har den maximala åldern som enstaka individer uppnår inte blivit märkbart högre.
Marianne Rasmuson: ARV OCH MILJÖ Robert Trivers begrepp ”reciprok altruism” har hjälpt oss förstå hjälpsamhet mellan personer som inte är släkt – länge en knäckfråga för genetiker.
Marianne Rasmuson: I september 2003 hittades kvarlevorna av en småväxt förhistorisk människoform, Homo floresiensis, på ön Flores, väster om Java.
Marianne Rasmuson: De flesta Bremenbor som ställdes inför frågan ovan i den fejkade butiken Chromosoma lät sig villigt luras, och lämnade genprov via tuggummi.
Marianne Rasmuson: Genetiskt sett är skillnaden mellan människa och schimpans hisnande liten.
Marianne Rasmuson: På senare tid har forskare åter börjat intressera sig för melodi- och tondövhet.
Marianne Rasmuson: Det genetiskt klonade fåret Dolly lever nu på sitt femte år.
Marianne Rasmuson: En databas med genealogiska uppgifter om Islands befolkning har nyligen använts för att studera genernas betydelse för ett långt liv.
