Logga in för en bättre upplevelse.
Margaretha Thomson: Varför är de porträtterades blickar så undvikande i 1500-talets Florens?
Margaretha Thomson: Julius Kronbergs konst avfärdas ofta som uppenbart inaktuell och förlegad.
Margaretha Thomson: För en modern betraktare är det lätt att uppfatta erotiken i Berninis skulptur föreställande den heliga Teresa och ängeln i Cornarokapellet i Rom.
Margaretha Thomson: Karakteriserande begrepp kan lätt ställa sig i vägen för betraktaren.
Margaretha Thomson: På 1500-talet ansågs kvinnan onödig.
Margaretha Thomson: Versailles takmålningar har en given hjälte, Ludvig XIV, som beställde verken.
Margaretha Thomson: De kan sluta sig kring beprövade idéer men också skapa nya ytor för oss att spegla oss i.
Margaretha Thomson: Timothy Clark har med boken ”The Sight of Death” gjort ett heroiskt försök att väcka Poussins målningar ur deras törnrosasömn.
Margaretha Thomson: Det går inte att förstå Warhols konstverk från 60-talet utan kännedom om vad man talade om vid tiden för deras tillblivelse.
Margaretha Thomson: Under 1800-talets mitt ansågs samtidskonsten som förfallen.
Margaretha Thomson: I jakten på att förstå det konstnärliga skapandet vacklade konsthistorikern Ernst H Gombrich mellan två synsätt och sökte en syntes mellan dem: skicklighetens triumf gentemot ursprungets kraft.
Det är revansch som styr tänkandet att återbörda Parthenonfrisen till Aten.
Margaretha Thomson: Det planlagda och rationella ställs i relation till det omedvetna i Peter Hagdahls konstverk ”Simulated social model no2 (sensoric transformation)”.
