Logga in för en bättre upplevelse.
Johan Östling: I två nya böcker skildras idéerna, drömmarna och begären som formade Tysklands mellankrigstid.
Johan Östling: 1980-talet håller på att köra förbi 1960-talet som det viktigaste decenniet för den som vill förstå världen av i dag.
Harald Jähners ”Vargatider” en historisk essä av bästa märke.
Johan Östling: Alla är överens om att den akademiska friheten är värd att värna, men exakt vilken frihet talar vi om?
Per Wirtén skisserar skickligt hur Sverige bytte linje i EU-frågan.
Johan Östling: Djärva visioner präglade 1960-talets universitetsboom.
Johan Östling: I boken ”The polymath” kastar Peter Burke ett historiskt ljus på den pågående kunskapskrisen.
James Hawes bok om Tysklands förflutna är en besvikelse och hans tolkning är varken ny eller originell.
Med handfasta skrivråd vill Magnus Linton göra forskare till bättre berättare.
Johan Östling: Kinas kraftigt växande inflytande på den globala arenan märks tydligt i ett land som Australien, där den kinesiska närvaron rentav fått landet att börja omvärdera sin tidigare europeiskt inriktade identitet.
Johan Östling: Det räcker inte att sitta inne med kunskap, den måste också förmedlas för att kunna göra skillnad.
Johan Östling: Decennierna efter andra världskriget var siktet riktat mot framtiden, medan historieintresset förde en tynande tillvaro.
Johan Östling: De revolutionära vindarna för 50 år sedan lämnade inte många avtryck i SvD:s understreckare.
Johan Östling: År 2018 fyller SvD:s dagliga essäsida 100 år.
Johan Östling: När Lunds universitet nu firar 350 år är blickarna vända bakåt, mot det på samma gång provinsiella och kontinentala lärosätets betydelse i historien.
En smärtsam medvetenhet av att man vet för lite – och en förmåga att skapa mening av det lilla man vet.
Johan Östling: Simkunnigheten i Sverige varierar stort, särskilt bland nyanlända är kunskaperna bristande.
Johan Östling: Forskningssäte, bildningsinstans eller tillväxtmotor – identitetskrisen för universiteten är djupgående.
Nya ”Fråga Lund” misslyckas helt med att förmedla kunskapsglädje.
Vetenskapen måste vara en kosmopolitisk angelägenhet.
Både universitetet och offentligheten genomgår stora förändringar.
Johan Östling: I veckan fyller den tyska veckotidningen Die Zeit 70 år.
Johan Östling: Det folkbildande underhållningsprogrammet ”Fråga Lund”, som sändes 1962–2000, innebar en framgångsrik symbios mellan en gammal kunskapskultur och tv:s nya medielogik.
Johan Östling: Kulturpolitiken urskildes som ett eget politiskt område först under senare delen av 1900-talet.
Johan Östling: I avnazifieringen och återuppbyggnaden av de tyska universiteten efter andra världskriget blev den akademiska friheten och det rena kunskapssökandet ett sätt att knyta an till en klassisk modell.
EFTER KRIGET Ian Burumas ”Year zero” handlar om en avgörande brytpunkt i modern historia.
Med hyllade ”Gulag” vann Anne Applebaum Pulitzerpriset.
I Förintelsens förfärande statistik sticker det danska fallet ut.
Johan Östling: Det har länge saknats en fullskalig skildring av Raoul Wallenbergs liv, men i dagarna utkommer två stora biografier.
Johan Östling: På 80-talet hade de brittiska universiteten fler lärare än antalet studenter bara tre decennier tidigare.
Tystnad och tabu kring Hitlertiden har drivit SvD-medarbetaren Barbro Eberan i hennes viktiga folkbildningsinsats kring skulddebatten.
Johan Östling: ”Det räcker icke med att dugliggöra sig för livets praktiska uppgifter”, förkunnade Arthur Engberg 1938.
BILDNINGSARV 200 år efter att Wilhelm von Humboldt i bildningens namn reformerade den högre utbildningen står universitetsväsendet inför en ny identitetskris.
Johan Östling: Gång på gång försöker vi förstå nazismen och dess ledare.
Johan Östling: Die Zeit utkom med sitt första nummer 1946.
Jubileer är lukrativa geschäft.
Johan Östling: Under 1900-talets första hälft fanns en liten grupp högerkvinnor som öppet tog parti för nazismen och mot kvinnlig rösträtt.
Johan Östling: Historieskrivningen står alltid i ett levande förhållande till sin tids ideologiska brytningar.
Johan Östling: 1940-talet innebar ett stort brott med den tyska traditionen i svensk kulturhistoria, en valfrändskap som odlats sedan romantiken.
Johan Östling: Operan ”Zarah” och en rad artiklar under jubileumsåret visar att det är dags igen för nyanser och en större sensibilitet i vår bedömning av Zarah Leander.
Johan Östling: I dagarna är det 60 år sedan Stig Dagermans reportagebok ”Tysk höst” först publicerades.
Johan Östling: Många har beskrivit Östtysklands vedermödor under sammanslagningen.
Johan Östling: Fritz Sterns familj hann precis lämna Tyskland innan kristallnatten förmörkade landet, men som framgångsrik kulturhistoriker i USA har han engagerat sig i hemlandets förflutna och utveckling.
Johan Östling: Ny tysk forskning öppnar dörrarna för jämförande studier mellan 30-talets totalitära stater och demokratins USA.
Johan Östling: Historikern Tony Judts bok ”Postwar” är ett magistralt efterkrigsepos, en tät och förbluffande bred skildring av Europas historia under de 60 år som följde på andra världskriget.
Johan Östling: Allt var inte skövling och elände i Australiens förflutna, påpekar de som reagerat mot 70- och 80-talens historieskrivning som tog de marginaliserade aboriginernas parti.
Johan Östling: Historieskrivningen efter andra världskriget bestod länge av patriotiska och nationellt friserade berättelser.
Johan Östling: Under oroligheter 1904 i vad som i dag heter Namibia dödades 123 personer från den tyska kolonialmakten.
