Logga in för en bättre upplevelse.
Harald Gustafsson: För 250 år sedan genomförde Gustav III den statskupp som gjorde honom till envåldshärskare och avslutade frihetstiden i Sverige.
Harald Gustafsson: Ny bok förklarar skälet till filosofen Leibniz imponerande mångsidighet.
Harald Gustafsson: Snart kan det vara dags att skriva neutralitetens dödsruna, men är den inte redan begraven?
Harald Gustafsson: ”What is early modern history” sätter uppfattningen om det moderna på spel.
Harald Gustafsson: En ny avhandling granskar hur vardagen tedde sig för alla pigor och drängar i 1600-talets Stockholm.
Harald Gustafsson: Vilka strukturer har hindrat en kvinnlig statsminister?
Harald Gustafsson: Våldet och cynismen väcker frågor om hur de isländska kungasagorna kan ha uppfattats genom tiderna.
Harald Gustafsson: Regimer som försökte sätta sig över de gamla ärftliga eliterna när de moderna staterna växte fram blev inte långlivade.
Harald Gustafsson: Tysk-romerska rikets historia håller på att omvärderas.
Harald Gustafsson: En ny avhandling belyser snapphanarna bortom mytbildningen.
Harald Gustafsson: Länder som länge har hållit sig neutrala – som Sverige och Schweiz – hör i dag till de rikaste.
Harald Gustafsson: Efter trettioåriga kriget blev Sverige en europeisk maktspelare genom sina nya provinser i Tysk-romerska riket.
Harald Gustafsson: En ny bok om Karl V visar hur den tidens Europa var grundläggande annorlunda än vårt.
Harald Gustafsson: De religiösa myterna förlorade sin förklarande kraft och ersattes av myter om nationen.
Harald Gustafsson: Omstridda Preussen var mer än kadaverdisciplin och militarism.
Harald Gustafsson: Nationaldagen den 6 juni – den firar vi väl för att Gustav Vasa valdes till kung detta datum?
Harald Gustafsson: Över hela jorden går budskapet om det lilla landet i norr som nästan inte förbjuder någonting under coronakrisen.
Harald Gustafsson: Att Sverige under ”fornstora dar” ofta var allierat med Frankrike är välkänt.
Harald Gustafsson: En harmlös skildring av relationen mellan en husse och en hund, eller en prövande uppgörelse med gamla idéer?
Harald Gustafsson: Den tjänst som han inrättade i Uppsala 1622 är möjligen världens äldsta statsvetenskapliga professur, och hans donation ligger bakom ett av de mest prestigefyllda internationella prisen för statsvetare.
Harald Gustafsson: När göticisterna letade med ljus och lykta efter bevis på våra urgamla anor kom den 22-årige islänningen Jonas Rugman till Sverige som på beställning.
Harald Gustafsson: Denna midsommar har det gått 700 år sedan Sverige och Norge hamnade i personalunion under Magnus Eriksson, vilket blev inledningen till många århundraden av politiska förbindelser med andra länder.
Harald Gustafsson: Englands politiska relationer till resten av Europa har genomgått många olika faser under de senaste tusen åren, men banden har sällan varit så täta och jämlika som under de senaste decennierna.
Harald Gustafsson: Det tog tid innan författare på allvar började reagera på de högernationalistiska och diktatoriska strömningar som inte minst i Italien började växa fram efter första världskriget.
Harald Gustafsson: Att Sverige började organiseras i statsliknande former under medeltiden var bara delvis en konsekvens av inrikes behov och förhållanden.
Harald Gustafsson: Frågar man en dansk eller islänning när Island blev självständigt från Danmark svarar de med största sannolikhet 1944.
Harald Gustafsson: Många menar att vår rationella och sekulariserade värld idag är avförtrollad.
Harald Gustafsson: Vad har den så kallade ”lilla istiden” att göra med Europas koloniala expansion eller tänkare som Descartes och Montaigne?
Harald Gustafsson: Nationalism i modern mening uppstod först mot slutet av 1700-talet, men även innan dess förekom olika idéer om ”svenskhet”, medan lojalitet mot kungen ansågs viktig.
Harald Gustafsson: Hur framstod tid och rum för vanliga människor före modernitetens ankomst?
Harald Gustafsson: I andra delen av sin Skånehistorik har Gunnar Wetterberg kommit fram till tiden då de skånska landskapen blev en del av Sverige.
Harald Gustafsson: Europas dominans på världsscenen ser ut att vara i avtagande – men vad var det som en gång ledde fram till den?
Harald Gustafsson: Det inledande bandet av ”Skånes historia” börjar med de första renjägarna som följde inlandsisen norrut för mer än 10 000 år sedan och slutar i 1300-talets strider om landskapet.
Harald Gustafsson: Prins Oscar är den yngsta i raden av svenska hertigar – en titel vars varierande bruk och betydelse är en vindlande resa genom vår historia.
Harald Gustafsson: På grund av de medeltida verskrönikornas historiska opålitlighet har intresset för dem länge varit svalt, men som spår av ideologiska strömningar är de högintressanta.
Harald Gustafsson: I hundratals år har stater samlats på olika kongresser för att på diplomatisk väg hålla nya krig borta.
Harald Gustafsson: I dag är globaliseringen ett faktum, men när tog den sin början och varför kom västvärlden att dominera?
Harald Gustafsson: Jakten på billigt salt fick de nordiska länderna att upprätta handelsförbindelser med Nordafrika i mitten av 1600-talet.
Harald Gustafsson: ”Syttende mai” firas till minnet av att den norska grundlagen antogs 17/5 1814, samma år som Norge lösgjordes från Danmark och tvingades in i union med Sverige.
Harald Gustafsson: Tyskarnas seger vid danska Dybbøl för exakt 150 år sedan lade grunden till Danmarks självbild som ett litet land, hotat av en överlägsen omvärld.
Harald Gustafsson: Var det den danske diplomaten som lurade den svenske förhandlaren?
Harald Gustafsson: Forna tiders kungar och hov flackade ständigt runt mellan slott och kungsgårdar i sina riken.
Harald Gustafsson: Symbiosen mellan en stark statsmakt och en stark bondetradition har gjort demokratin i Norden ovanligt fredlig och hållbar.
Harald Gustafsson: ”Svenska folket måste vända sig inåt för att inte bli efterblivet.”
Harald Gustafsson: De som använder ordet ”biologism” som skällsord brukar mena att en biologisk utgångspunkt är bakåtsträvande.
Harald Gustafsson: Den stora frågan för den svenska statsmakten efter erövringen av Skånelandskapen var hur man skulle göra invånarna lojala.
Harald Gustafsson: Som besökare i Reykjavík kan man få intrycket att Islands första bebyggare är kända och hette Ingólfur och Hallveig.
Harald Gustafsson: Halldór Laxness utveckling kan beskrivas med orden katolicism, socialism, taoism.
