Logga in för en bättre upplevelse.
Utställningen på Mint får det sakliga att framstå som absurt.
Håkan Nilsson: Därför har abstrakt konst överlevt alla sina dödsfall.
På Tensta konsthall blandas geopolitik med personliga historier i ”Mining life”.
Lisa Tans kluriga reflektioner över språk och bilders tillkortakommanden blottar en personlig historia.
Obegripligt att ”Drömmarnas monument” har väckt så starka känslor.
Kontrasten till det skånska herresätets flacka, kultiverade geografi kunde knappast varit större.
Britten Jeremy Dellers utställning är en både hoppingivande och deppig resa.
Lågmält och underfundigt för Tarik Kiswanson fram existentiella frågor om tidens gång, platsens betydelse, om minne och identitet.
Visuella fantasier och säregna experiment på Moderna museet.
SvD:s Håkan Nilsson har roligt bland bråten på Bonniers konsthall.
I Jerónimo Rüedis konst framträder det obestämbara vackert och kontemplativt.
Droger och fester passerar revy i bildspelen på Moderna museet.
Nobelprismuseets utställning speglar stora frågor om evigheten.
Bonniers konsthall storsatsar på angelägna ämnen, men i svår form.
Konstnärerna Ayan Farah och Fredrik Söderberg bearbetar historia och mystik.
Retrospektiva utställningen på Liljevalchs visar att hon uppnår förnyad aktualitet.
Identitetsskapande löper som en röd tråd genom Modernas andra utställning av nyinköpt konst.
Syrisk-armeniske Hrair Sarkissians fotografier är politiska, personliga och romantiska.
Skräckblandad förtjusning att se Björn Lövins installationer.
Modernas nyinköp präglas av konstnärernas personliga erfarenheter.
Konstnären Peter Köhler bjuder på en visuellt hisnande resa i underlandet.
Adèle Essle Zeiss och Jonathan Baldocks verk har påtagligt fysisk närvaro.
I Lawrence Abu Hamdans konst blir historierna alltmer komplexa för varje lager av förklaring som läggs till.
Inte mycket är vad det synes vara i två nya galleriutställningar.
Mannen, snarare än kvinnan, är objektet i Lynette Yiadom-Boakyes målningar.
Allt utom det mest nödvändiga har skalats bort i Disa Rytts konst.
Linda Hofvanders verk skapade i tyg är en sorts planritningar av ett hus.
I Carin Ellbergs verk kan en mun bli till öga när hon kopplar samman väsensskilda element.
Salad Hilowles utställning på Konstakademien bör ses.
Videoverket ”Altarpiece” övertygar genom ett lika sakligt som poetiskt anslag.
Ballongsläppen i Nina Sarnelles lustfyllda video ”Big opening event” är ett roande inslag på Index ganska torra utställning.
Håkan Nilsson: Den offentliga konsten som finns runt omkring oss är värd att upptäcka.
I Tova Mozards nya videoverk får ett gammalt magikertrick kuslig aktualitet.
Språk och makt är åter temat i Johanna Gustafsson Fürsts utställning på Accelerator.
Modeindustri och konsthistoria vittnar om hur den unga kroppen objektifieras.
Stjärnhimlar med teknisk briljans är en stark inledning på konstsäsongen.
Lap-See Lam kombinerar kinakrogars estetik, förfädersdyrkan och tekniskt avancerad konst.
Var nedmonteringen av det svenska välfärdssamhället resultatet av en bluff, iscensatt av arbetsgivarföreningen?
”Nobody” kallar Kristina Matousch ett verk som liknar p-pillerkartor.
Med papier-maché av omslagspapper och ursprungslandets tidningar återskapar Michael Rakowitz antika reliefer, förstörda av IS i Irak 2015.
”Mästerligt” lyder omdömet om Johanna Gustafsson Fürsts stora utställning på Accelerator, universitetets nya konsthall.
”Redan de gamla grekerna”, tänker Håkan Nilsson, och minns en antik legend när han ser Ryan Mrozowskis konst som handlar om att lura ögat.
Fullersta gård i Huddinge är ett litet konstcentrum som gång på gång överraskar med sevärda och djupsinniga utställningar.
Både Xavier Veilhan och Anna Kleberg Tham återanvänder sina idéer.
”Mud muses” är ganska krävande med sitt fokus på relationen mellan konst och teknik.
Vad kan science fiction säga i en tid med AI, VR och globala nätverk?
30 år är lång tid.
Klimatkrisen, karriären och könsnormen.
Två sommarutställningar med olika praktiska förutsättningar och inriktning.
Vem är konsten i det offentliga rummet till för?
