Denise Rudberg: Allt passerar precis som vanligt. Och ändå är allt förändrat.
Denise Rudberg: Över min döda kropp att jag skulle tillbringa ännu en sommar på Gotland.
Denise Rudberg: Är det inte utmattande att försöka lavja lyckligt lottad?
Denise Rudberg: Jag njuter av Me va, me va och Moonlight lady, i 90 minuter tills sändningen av mitt sommarprat är över.
Denise Rudberg: Mitt sommarprat kommer vara det svåraste jag hittills skrivit i mitt yrkesliv.
Denise Rudberg: Misslyckanden är väldigt mycket roligare att berätta om än krystade framgångssagor, låt mig presentera tre favoriter.
Denise Rudberg: Rösten stockar sig och min vän blinkar bort tårarna. Hans fru har haft en affär.
Denise Rudberg: De få inlägg som inte visar huttrande vänner stående på en badstege, de jävlarna håller i padelrack.
Denise Rudberg: Jag har gått i terapi och försökt lösa mina juldemoner men det är lönlöst.
Denise Rudberg: Hur kan en person vara så smaklös att hon sätter på sig denna avskyvärda företeelse.
Denise Rudberg: På femte dagen sker uppståndelsen – jag lever igen.
Denise Rudberg: ”Kan se mig själv som en obehaglig blandning av Krösa-Maja och Prussiluskan.”
Denise Rudberg: Denise Rudberg: Att vara förälder är helt klart det svåraste jag sysslat med.
Denise Rudberg: ”Där och då förstod jag att mitt sätt att gräla behövde ta ännu en ny vändning.”
Denise Rudberg: Vi äter lunch på ett folktomt Misshumasshu i Birger Jarlspassagen.
Denise Rudberg: Hur kommer det sig att Sveriges mest välutbildade och privilegierade människor för så grunda resonemang?
