Ledare

Fredrik Johansson:Åttiotalsnostalgin hotar valfriheten

Skoldebatten ensidiga fokus på friskolorna är inte svaret på svensk skolas problem.
Skoldebatten ensidiga fokus på friskolorna är inte svaret på svensk skolas problem. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Likvärdighetsutredningen sätter hoppet till en central skolbyråkrati och kommunal hyvling av skolpengen för friskoleelever.

Under strecket
Publicerad
Annons

Knappt 30 procent av alla gymnasieelever och var sjätte grundskoleelev – totalt 170 000 elever – går idag i fristående skolor. Var fjärde skola i Sverige är en friskola. Köerna till de stora friskolekoncernernas skolor uppgår till ytterligare hundratusentals elever. Att dessa skolor är populära och efterfrågas av föräldrar och elever är tydligt. Samtidigt handlar skoldebatten i princip uteslutande om dessa skolor och de problem de påstås orsaka. Nästan all kraft i svensk skolpolitik sedan 2014 har gått ut på att hitta listiga lösningar som på ett eller annat sätt stryper möjligheterna för friskolor.

Först tillsatte Stefan Löfvens regering den så kallade Reepalu-utredningen, som landade i ett förslag som hade slagit ut den fristående skol- och välfärdssektorn i Sverige. I valrörelsen 2018 gick socialdemokraterna till val på att skolföretag skulle förbjudas att starta nya skolor. Hade den linjen blivit verklighet hade exempelvis de fyra nya skolor som Internationella Engelska Skolan öppnar under nästa år inte sett dagens ljus.

Annons
Annons
Annons