Annons
X
Annons
X

Attack i cyberrymden

Sverige utsatt | Datorerna håller på att bli vårt nästa slagfält och i cyberrymden pågår upprustningen för fullt. Sverige är ett av världens mest uppkopplade länder och därmed ett lätt mål för en it-attack. FRA varnar för att det redan finns stater som har förmåga att stänga vårt elnät och lamslå hela samhället.

”MED TANKE PÅ VILKEN SKADA MAN KAN GÖRA ÄR DET EN BILLIG METOD”

Det senaste året har rapporterna om olika attacker och förberedelser för cyberkrigföring duggat tätt. Ibland handlar det om spektakulära och kända attacker som när it-systemen hos amerikanska myndigheter och företag i somras utsattes för omfattande attacker.

Men i de flesta fall blir attackerna inte alls kända. Varken angripare eller den angripna har det minsta intresse att tala om vad som hänt. Omfattningen är därför svår att säkert veta något om.

Roland Heickerö, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), talar ändå om att bara det amerikanska försvarets nätverk utsätts för 80000 attacker om året. Då handlar det om allt från datanördar i tonåren till stora operationer där något annat land ligger bakom.

Annons
X

–Alla stormakter satsar mycket på cyberområdet. Det ger dem nya möjligheter att slå ut motståndarnas kritiska system. Det är en synnerligen allvarlig utveckling, säger Roland Heickerö.

Samma bild kommer från flera håll. It-säkerhetsföretaget McAfee kom exempelvis nyligen med en rapport som talar om ett ökat antal attacker och att det nu har inletts ett rustningskrig i cyberrymden.

–Trenden är väldigt tydlig. Vi ser framför allt hur de avancerade attackerna som olika stater står bakom ökar. Med tanke på vilken skada man kan åstadkomma är det en rätt billig metod säger Jan Donnér chef för Informationssäkerhetsavdelningen på FRA (Försvarets radioanstalt) som bland annat arbetar med att hjälpa myndigheter och statliga bolag att skydda sig mot cyberattacker.

Hela området med cyberattacker är en enorm gråzon. Det är svårt att veta vem som ligger bakom och gränsen är oklar mellan vad som är en cyberattack utförd av militären på en regerings uppdrag och en attack av nationalistiska hackare.

Fristående experter pekar ibland ut enskilda stater. Men ingen har erkänt någon attack och officiellt drar sig andra länder för att peka ut någon regering som ansvarig.

Det hindrar nu inte staterna från att bygga upp en militär cyberverksamhet som de använder både för att skydda sig själva och för att kunna slå mot andra. I somras skapade till exempel den amerikanska regeringen ett militärt cyberkommando.

Det är den här utvecklingen som gör att ett helt nytt konfliktområde mellan länder snabbt håller på att växa fram. På samma sätt som vi i början av 1900-talet fick ett flygvapen får vi nu ett cybervapen.

–Egentligen kan man säga att cyberarenan blivit ett nytt område för de gamla vanliga aktörerna. Det är stormakterna som satsar mest på den traditionella krigföringen, och nu lägger de till cyberkrigföringen. Men totalt är det nog ett hundratal länder som satsar på att bygga upp en förmåga till cyberkrigföring, säger Roland Heickerö.

Cyberkrigföring brukar
ibland beskrivas som krig med inriktning mot ett lands it-system. Genom att slå ut bank- och finanssystem, elnät, vattenförsörjning eller telekommunikationer går det att lamslå ett helt samhälle utan att man behöver skicka en enda soldat eller skjuta ett skott.

Möjligheten att genomföra cyberattacker ökar också ju mer beroende av it ett land är. Sverige, som nyligen kom på första plats i en global it-ranking, är därför också ett av de mest sårbara länderna.

Sårbarheten lär dessutom tillta. Allt fler styr- och kommunikationssystem går över till att använda ip, den kommunikationsteknik som används på internet, och har ofta också någon koppling till internet som gör det möjligt för en angripare att ta sig in.

–Det är fullt möjligt att via internet allvarligt störa vår elförsörjning. Vi vet att flera har förmågan och kan göra det. Sedan har de kanske inte något motiv för att göra det.

–Däremot ser vi hur svenska system hela tiden utsätts för attacker och hur det plockas ut information från dem. Det händer varenda dag.

Det säger en av de högre cheferna på FRA som arbetar just med att kartlägga vad andra länder håller på med när det gäller cyberkrigföring. Av sekretesskäl kan personen inte framträda med namn.

Samtidigt som
krig i cyberrymden håller på att bli en ny front vid sidan av mark-, sjö- och luftstrid skiljer den sig markant från de traditionella formerna. Det är till exempel ofta svårt att veta vem som är angriparen. Är det en regering som beordrat militären att göra en cyberattack eller är det bara några hackers i landet som på egen hand dragit igång?

Cyberkrigföringen är också asymmetrisk. En part kan med små resurser orsaka enorm skada hos en betydligt större motståndare. Det är dessutom mycket svårt att bedöma effekterna. Slår man ut ett lands finansiella system blir det snabbt spridningseffekter som kan drabba även angriparens banker.

Förhoppningsvis gör det också att de flesta väljer att avstå.

Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X