X
Annons
X

Att vara lycklig är en relativ känsla

Jag trodde aldrig att jag skulle föda ett barn. Kunde inte fatta hur någon vid sina sinnens fulla bruk frivilligt kunde utsätta sig för något så smärtsamt. Hallå! Det var ju bara att plocka fram en spegel och ta sig en titt där nere för att förstå att det där med vaginal förlossning inte följde någon rimlig logik. När jag sedan blev gravid plågade jag min otroligt tålmodiga barnmorska med återkommande ångestridna frågor om smärtlindring och kejsarsnitt. Efter ganska exakt nio månader födde jag min dotter, lätt som en plätt med lite hjälp av epidural, och var hög som ett hus. Jag har aldrig vare sig före eller senare varit så lycklig.

Det, inser jag, är förmodligen en känsla som jag delar med de allra flesta föräldrar. Att möta sitt barn för första gången är så nära magi en människa kan komma. Men, förstår jag när jag läser Psychology todays nummer om lycka, det var också ett exempel på hur oro faktiskt lite otippat kan göra dig lycklig. Med låga förväntningar är chansen att det blir mycket bättre än du tror rätt stor. Om du tror att det ska ska regna snöslask från himlen hela helgen, men den istället spricker upp i vårens första soldag blir glädjen starkare.

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X