Att skatta sig lycklig

Vi har mer pengar, större hus, bekvämare bilar, godare mat, bättre semestrar och snyggare kläder. Ändå är människor i västvärlden inte lyckligare i dag än för 50 år sedan.

Under strecket
Publicerad
Filosofin som inspirerar det svenska regeringskansliet.

Filosofin som inspirerar det svenska regeringskansliet.

Annons

Paradoxen intresserar Richard Layard, professor vid London School of Economics och ledamot (labour) i överhuset, House of Lords.
”De senaste 20 årens forskning gör att vi nu kan diskutera lyckan på någorlunda vetenskaplig nivå”, säger Richard Layard till SvD.
I boken Happiness noterar han att det finns ett samband mellan pengar och lycka. Det finns fler ”lyckliga” bland de rika i ett land, än bland de fattiga.
Även mellan länders materiella välstånd (BNP) och medborgarnas genomsnittliga lycka finns samband.

Haken är att det bara gäller upp till en viss BNP-nivå. USA, Schweiz och Norge är rikare länder än Sverige, men inte lyckligare. Varför?
Enligt Layard för att vi vänjer oss vid en höjd materiell standard, och lyckan snabbt klingar av. Dessutom verkar vi framför allt att vara intresserade av vår relativa
inkomst.
”Människor jämför sig väldigt mycket med sin omgivning, geografiskt eller yrkesmässigt”, konstaterar Richard Layard.
Avund spelar alltså en roll. I ett experiment vid Harvard valde majoriteten en liten inkomstökning framför en stor.
Orsaken var att i det senare fallet skulle omgivningen få ännu mer påökt.
Uttrycket ”keeping up with the Joneses” beskriver statusjakten som får människor att jobba mer, i den fåfänga tron att det gör dem lyckliga.
”Inkomstökningar är inte helt betydelselösa, men betydelsen har överdrivits”, säger Layard.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons