Annons

”Att inte debattera är inte ett alternativ”

Foto: Science Photo Library/TT

Om vi underlåter att ta en debatt i samhället för att vi tycker att deltagarna är okunniga är vi ute på djupt vatten. I klarspråk – då sköter vi inte vårt arbete. Det skriver debattörer i en slutreplik om genteknik.

Under strecket
Publicerad

Professor Torbjörn Fagerström, ekolog, och docent Jens Sundström, växtfysiolog, polemiserar mot vårt debattinlägg om den nya genredigeringstekniken CRISPR (”gensaxen”) och dess tillämpning. I sak är vi alla överens: det är tillämpningar av nya teknologier som skall bedömas ur ett etiskt, juridiskt, humanistiskt och politiskt perspektiv, inte tekniken i sig; eller som författarna skriver med hänsyn till den tidigare och besläktade GMO-debatten: ”det är grödornas egenskaper, inte vilken teknik som använts, som är relevant”. Med en sådan utgångspunkt kan samhället fatta regulatoriska beslut som är meningsfulla och som håller över tid. Det sistnämnda är särskilt viktigt i vårt tidevarv där den tekniska utvecklingen sker i en rasande fart.

Vi håller med om att det finns frågeställningar som är specifika för växtförädling och vi respekterar självklart den erfarenhet författarna har av att debattera GMO-frågan. Vi kan dock inte ansluta oss till författarnas ”tveksam(het) till om just en bred samhällelig debatt är en framkomlig väg”. Även om man, vad gäller GM-grödor, ”lagt manken till för att få till en öppen diskussion” men att ”misslyckandet varit totalt” måste inte all ansträngning till ett större samtal förkastas. Att man diskuterar är en sak; hur man diskuterar är en annan. Här kan vi lära oss mycket av GMO-debatten.

Annons
Annons
Annons