Annons
X
Annons
X

Henrik Bohlin: Att göra rätt även när ingen ser på – vishetens fem fundament

Bildningsdebatten

Vad menas med vishet? En stor livsfråga som dagens akademiska filosofer för det mesta lämnar därhän. Men en österrikisk forskargrupp tog frågan på allvar, intervjuade 47 av landets klokaste personer och sammanställde en bok med vishetens fem principer.

För att ett beslut ska vara gott måste tanken vara sann och begäret riktigt, enligt ­Aristoteles.
För att ett beslut ska vara gott måste tanken vara sann och begäret riktigt, enligt ­Aristoteles. Foto: Jon Bower/IBL

Lycklig är den som funnit vishet, säger Gamla testamentets Ordspråksbok, ”ty visheten är mer värd än silver, den vinst hon ger är bättre än guld”. Men vad menas egentligen med vishet?

När den atenske filosofen Sokrates fick frågan varför han kallades den visaste av alla människor, svarade han att han inte visste mer än någon annan men i motsats till de flesta andra åtminstone insåg hur litet han visste. Går det att ge en mer exakt definition eller beskrivning av visheten?

Ordet filosofi betyder kärlek till vishet, och man skulle kunna tro att filosofer av facket vore bäst lämpade att svara på frågan om vishetens natur. Men dagens akademiska filosofi är på gott och ont en vetenskap bland andra, där forskare ägnar sig åt snävt avgränsade problem som bara fullt ut kan förstås av andra experter inom samma specialområde, och som oftast har mycket litet med de stora livsfrågorna att göra. Det rådande systemet för forskningsfinansiering och akademisk rekrytering gynnar dessutom snabba, enkelt mätbara resultat framför långsamma tankeprocesser och sökande utanför de färdigsnitslade banorna.

Annons
X

I antik filosofi var däremot teman som vishet, dygd och det goda livet centrala. Sokrates säger att det största goda för en människa är att varje dag samtala om dygd och andra frågor om männi­skan själv, och lägger till att ”ett liv där man inte ställer granskande frågor inte är värt att leva”. Den filosofiska diskussionen om det goda livet fördes vidare av bland andra Aristoteles och de stoiska och epikureiska filosofskolorna.

Hos Aristoteles finner man det viktiga begreppet fronesis, praktisk vishet eller klokhet. Kloka människor kännetecknas enligt Aristoteles av att de kan se vad som är gott för dem själva och andra och har en benägenhet att handla i enlighet med det. Klokhet innebär inte i första hand att förstå generella etiska principer, utan är snarare en praktisk färdighet att i en enskild situation överväga de handlingsalternativ som står till buds och välja det bästa av dem. För att ett beslut ska vara gott måste tanken vara sann och begäret riktigt, skriver Aristoteles. Praktisk klokhet förutsätter därför en god och dygdig karaktär. Liksom andra praktiska färdigheter kräver den långvarig övning, och äldre är därför i allmänhet klokare än yngre, även om det givetvis finns många undantag från den regeln.

När filosoferna inte längre förvaltar arvet från antikens vishetsläror gör i stället andra det. Ett exempel är boken ”Practical wisdom” (2010) av den amerikanske psykologen Barry Schwartz och statsvetaren Kenneth Sharpe, som särskilt intresserar sig för det man kan kalla professionellt personligt omdöme, förmåga att fatta goda beslut i sin yrkesutövning som exempelvis sjuksköterska eller domare. Med Aristoteles som utgångspunkt betonar de att klokhet inte kan reduceras till allmänna principer utan kräver en praktisk förmåga, utvecklad genom lång erfarenhet, att läsa av enskilda situationer och över­väga möjliga handlingsalternativ.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Aristoteles jämförde det kloka övervägandet med en ”lesbisk linjal”, en böjlig kurvlinjal av bly som murare på ön Lesbos använde för att mäta oregelbundet formade byggstenar. I stället för att tvinga in alla stenar i en enhetlig form, anpassade alltså murarna i varje enskild fall mätverk­tyget efter materialets oregelbundenheter. På samma sätt ”böjer” enligt Schwartz och Sharpe visa personer regler genom att anpassa tillämpningen och väga motstridiga hänsyn mot varandra. Den som alltid följer samma regler oavsett konsekvenserna gör knappast ett bra arbete.

    För att yrkesverksamma ska utveckla sitt professionella omdöme och sin förmåga att böja regler krävs individuell frihet och självständighet, ett utrymme för att pröva sig fram på egen hand och lära sig av framgångar och misstag. Ett problem Schwartz och Sharpe pekar på är att nya system för styrning och kvalitetsuppföljning, som new public management, minskat detta utrymme. I systemen finns en inbyggd misstro mot den enskildes vilja och förmåga att ”göra rätt även när ingen ser på”. Om till exempel lärares personliga professionella omdöme ska kunna återupprättas krävs andra system, som bygger på ett grundläggande förtroende.

    I den psykologiska forskningen har olika definitioner av vishet föreslagits. Vishet har beskrivits som en expertkunskap för livets praktik som bygger på många olika sorters kunskaper och färdigheter. Bland annat förmåga att acceptera och hantera osäkerhet och att förstå sitt liv som en integrerad helhet där man i olika perioder och situationer intar olika roller, till exempel som barn och senare förälder. Enligt en annan ­definition är vishet en kombination av intelligens, kreativitet, kunskap och värderingar som ger individen förmåga att bidra till det gemensamma bästa genom att balansera olika intressen i kort- och långsiktigt perspektiv. Andra definitioner tar upp självkännedom, empati och förmåga att se saker ur andras perspektiv, färdigheter i konflikthantering och vilja och förmåga att lära sig av sina erfarenheter genom reflektion.

    Judith Glück är vishetsforskare och professor i psykologi vid universitetet i österrikiska Klagenfurt. I boken ”Weis­heit: Die 5 Prinzipien des gelingenden Lebens” (Kösel Verlag) sammanfattar hon resultaten av sin forskning om de egenskaper som kännetecknar kloka människor.

    Glücks forskargrupp bad i annonser männi­skor i den österrikiska delstaten Kärnten skicka namn på personer som de tyckte var ovanligt visa. 47 av de nominerade valdes ut och djupintervjuades om svåra beslut och utmaningar de ställts inför under sina liv. Glück sammanfattar ­resultaten under fem rubriker: öppenhet, förmåga att hantera sina känslor, empati, kritisk reflektion och övervinnande av kontrollillusioner. Dessa fem personlighetsdrag eller psykiska resurser utgör tillsammans vishet, ­hävdar hon.

    Öppenhet kan gälla många olika saker: konstnärliga och estetiska upplevelser, fantasi, kreativitet i tänkandet eller att göra sådant som ligger utanför det invanda, som att pröva på fallskärmshoppning. Öppenhet är lika mycket en väg till vishet som en del av den. När man ställs inför något okänt eller annorlunda kan man reagera antingen genom att ta avstånd eller genom att se det som ett tillfälle lära sig och vidga sina horisonter. En av personerna i Glücks undersökningsgrupp berättade att han genom en svår konflikt med sin dotter lärt sig förstå hur annorlunda ungas uppväxtvillkor är i dag jämfört med när han själv var ung, och därmed att acceptera dottern som en självständig person.

    Kloka människor utmärker sig genom att mindre än andra förtränga svåra och oönskade emotioner som ilska, skuld och dödsskräck. I stället känner de efter, uppmärksammar sina känslor och frågar sig vad de egentligen betyder. En av Glücks intervjupersoner berättade att hon i konflikter brukar försöka se situationen utifrån genom att fråga sig ”Vad är det nu för en teaterpjäs som spelas här?”, och tänka sig hur rollerna kunde skrivas om.

    Kloka personer kan känna empati och se saker ur andras perspektiv, även i konflikter, samtidigt som de kan avgränsa sina egna känslor från andras. De flesta människor delar in sina medmänniskor i in- och utgrupper och har lätt att empatisera med personer i ingruppen men inte med dem som hör till utgruppen. Kloka personer tycks se alla människor som sin ingrupp och är bra på att uthärda andras svåra känslor, utan att för den skull blanda samman dem med sina egna.

    Kloka personer undviker oftare än andra enkla lösningar på komplexa problem. I stället tar de sig tid att tänka efter för att förstå komplexiteten och hitta sätt att hantera den. De slipar sin intuitionsförmåga genom att reflektera över situationer de upplevt, vad som egentligen hände, hur de själva reagerade, hur de kunde ha gjort annorlunda och vad detta hade kunnat leda till. För kloka personer är livet en ständigt pågående lärandeprocess och svåra situationer tillfällen till ny insikt.

    Att övervinna kontroll­illusioner, den sista av de fem punkterna, kan sammanfattas genom Reinhold Niebuhrs sinnesrobön, som Glück ofta refererar till: ”Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden.” Kloka människor är bra på att acceptera sådant de inte kan kontrollera och hitta konstruktiva sätt att hantera det, inte minst genom att se det som en möjlighet att lära sig. En intervjuperson som fött ett barn med mentalt funktionshinder jämför sig med en sten som slipas av strömmen så att de vassa kanterna försvinner. Det svåraste, säger hon, var att helt enkelt säga till sig själv: ”Så här är det.” Paradoxalt nog gjorde den starka erfarenheten av oförutsägbarhet och brist på kontroll att hon förlorade många av sina rädslor och lärde sig lita på livet.

    Vishet är en idé med gamla traditioner och samtidigt stor utvecklingspotential. Glück sammanfattar och förklarar den snabbt växande forskningen på ett föredömligt konkret sätt, samtidigt som hon i enlighet med sina egna ideal inte väjer för komplexitet och frågor där det ännu saknas svar.

    Man kan se många möjliga tillämpningsområden för de insikter hon ­delar med sig av. Företagsekonomerna Matt Statler och Perttu Salovaara vid New York University har till exempel nyligen diskuterat hur framtidens ekonomutbildningar kan utformas så att de inte bara ger teoretisk kunskap och praktisk färdighet i sådant som marknadsföring och redovisning, utan även ger studenterna möjlighet att utveckla sin praktiska klokhet (”The Routledge companion to reinventing management education”, 2016, kapitel 15).

    Hur vore det om empati och vishet blev obligatoriska moment i våra svenska ekonomutbildningar?

    Annons
    Annons
    X

    För att ett beslut ska vara gott måste tanken vara sann och begäret riktigt, enligt ­Aristoteles.

    Foto: Jon Bower/IBL Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X