Annons
X
Annons
X

Att bekämpa IS ideologi vår största utmaning

Historien lär oss att en totalitär ideologi kan leva kvar också efter att dess rörelse har nedkämpats. Därför räcker det inte med militära insatser mot IS – vi måste också utmana terrorgruppens världsåskådning.

Kriget mot IS
Bild på en IS-krigare i Kirkuk, norra Irak. Bilden är hämtad från en IS-hemsida.

Bild på en IS-krigare i Kirkuk, norra Irak. Bilden är hämtad från en IS-hemsida. Foto: TT

Vad har du för intressen? frågar jag en IS-medlem som lever i IS-kontrollerat område, och hans svar via chatten är lika snabbt som självklart: att döda de otrogna.

Hur kan man förstå en person vars intresse är att döda andra människor, eller mer specifikt att döda dem som denne anser vara ”otrogna”?

Svaret ligger till stor del i Islamiska statens ideologi.

Annons
X

Den ideologiska övertygelsen rationaliserar mördandet av alla som inte tycker som de själva och som anses tillhöra icke önskvärda grupper: de anses vara icke-människor som ska rensas bort. Medan jag skriver detta uppdaterar den IS-oppositionella Facebook-sidan Mosul Eye sin status inifrån IS-kontrollerade staden Mosul. Uppdateringen gör gällande att gruppen systematiskt dödar barn som har Downs syndrom.

IS är sedan några månader tillbaka mycket hårt ansatta och kraftigt försvagade. Rekryteringen till kontrollerade områden har försvårats och territorier har gått förlorade. De interna konflikterna ökar och stridande har förbjudits att använda sig av sociala medier. Dagliga bombanfall och drönarattacker har försvagat terrororganisationen, allmänhetens stöd har minskat och nätpropagandan har minskat på grund av den ökade nedstängningen av IS-konton.

I de sociala medierna är propagandan om IS som en ”lyckad stat” allt mer nedtonad. Titeln på det senaste numret av organisationens magasin Dabiq är ”Just terror” (”Rättfärdig terror”) och den visar att man allt mer börjar försvara sin våldsideologi, något som tidigare ansågs vara mer självklart.

Stäng

KULTURCHEFENS NYHETSBREV – veckans viktigaste kulturtexter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    En IS-medlem i Raqqa som hjälper till med rekryteringen av sympatisörer berättar att den turkiska armén sedan några månader tillbaka har skärpt sin gränsbevakning och griper allt fler som vill in i IS-kontrollerade områden. För den som vänder sig till terrororganisationen för att ansluta sig väntar numera beskedet att det kan vara väldigt svårt att ta sig in.

    Vad händer i Europa när rekryteringen allt mer börjar avta?

    Även om IS bekämpas militärt på plats, så har deras ideologi etablerat sig under de senaste tre åren. Ideologin kommer att finnas kvar och den uppmanar till ständiga attacker mot omvärlden.

    I en text som nyligen publicerades i The New York Review of Books skriver Scott Atran och Nafees Hamid:

    ”Eftersom många utländska rekryter är marginaliserade i sina värdländer är en uppfattning bland västerländska regeringar och ideella organisationer att tillgång till arbeten, partners och utbildning kommer att minska våldet och dragningskraften till IS. Men en opublicerad rapport av Världsbanken visar att det inte finns något tillförlitligt förhållande mellan en ökad anställning och minskat våld, vilket innebär att människor med de möjligheterna är lika mottagliga för jihadism.”

    När författarna frågade en representant från Världsbanken varför denna information inte publicerades var svaret att regeringarna inte skulle tycka om svaret, eftersom de har investerat för mycket i själva idén. Men det är dags att få upp ögonen för att en grundläggande trygghet och sociala lösningar i form av arbetstillfällen inte är tillräckligt för att motverka IS-sympatier, eftersom strategin saknar förståelse för den ideologiska övertygelsen och dess attraktionskraft.

    Hur ser då samhällets beredskap ut för att bekämpa och bemöta IS specifika ideologi? Först och främst behöver mer kunskap om ideologin tillgängliggöras för dem som möter unga i vardagen. I dag har vi allt större kunskap om ideologin – det som saknas är svar på hur den kan bemötas på ett effektivt och konstruktivt sätt.

    Även om det självfallet är positivt att IS bekämpas på plats i Syrien, Irak och Kurdistan och att de har svårare för att få ut sin nätpropaganda, så uppstår ändå frågan om vad som händer med de sympatier som redan finns när de inte längre syns på ytan.

    En person som har tagit till sig IS budskap utan att ha varit på plats i områden som kontrolleras av rörelsen kan ha en starkare övertygelse och en mer förskönad bild av den. IS väljer själva att kalla dessa personer för ”fanboys”, ett namn som för tankarna till att det handlar om ett pubertalt idealiserande.

    Scott Atrans och Nafees Hamids intervjuer med IS-sympatisörer i Frankrike visar att strävandet hos denna grupp inte främst handlar om att de vill vara hängivna muslimer, utan om att de snarare vill vara heliga krigare, ”mujahedin”. De är upptagna av tanken på att få mörda ”de otrogna”. IS rasistiska ideologi gör minoriteter såsom judar, kristna, shia-muslimer, kurder och yazidier särskilt utsatta, både i Mellanöstern och i Europa.

    Värnandet om dessa minoriteter är en demokratisk skyldighet och bör bland annat göras genom att skolor lär ut källkritik och att man från samhällets håll rent intellektuellt börjar bemöta IS våldsbudskap och rasism.

    En lärdom som kan dras av historien är att idéerna överlever varje totalitär rörelses fall. Att utmana IS ideologi har kommit att bli en vår tids största och viktigaste utmaningar.

    Evin Ismail

    Annons
    Annons
    X

    Bild på en IS-krigare i Kirkuk, norra Irak. Bilden är hämtad från en IS-hemsida.

    Foto: TT Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X