Reportage

Ätbara fågelbon – en guldgruva: ”Guds gåva”

Ätbara fågelbon är big business i Asien. Jakten på rikedomar hotar dock både fåglar och människor.

Under strecket
Publicerad

En man plockar fågelbon tiotals meter upp vid taket av Gomantonggrottan

Foto: Casper Hedberg

Fågelbon säljs över disk på Wing Lok Street i Hong Kong.

Foto: Casper Hedberg

Fågelbona är små koppformade flarn som är lätta att lösa upp.

Foto: Casper Hedberg

Gomatong-grottans öppning.

Foto: Casper Hedberg

"Vi offrar en get till skyddsanden, penunggu, i kompensation för de bon vi tar. Om inte tar han ett av våra liv."

Foto: Casper Hedberg

En salanganunge som fått boet ryckt under benen har fallit till marken

Foto: Casper Hedberg

Några av arbetarna pausar med en cigarett.

Foto: Casper Hedberg

Salanganer bygger nya bon för varje kull. Därför går det att hållbart skörda tre gånger om året.

Foto: Casper Hedberg

Skördearbetarna tvättar sig efter en arbetsdag i Gomantong-grottan.

Foto: Casper Hedberg

Salangfåglarna lockas med salangsång in i byggnader där det bygger sina bon.

Foto: Casper Hedberg

En kvinna i Johor Bahru rensar fågelbon från orenheter som fjädrar och spillning.

Foto: Casper Hedberg

Priset på fågelbona beror på storleken och kvalitén.

Foto: Casper Hedberg
Annons

BORNEO Fågelsaliv på postorder. Det låter kanske osmakligt, men på ön Borneo innebär det stora pengar. Varje år plockas här miljontals bon tillverkade av den lilla salanganfågeln, som utsöndrar ett cementliknande sekret från svalget. De säljs till Kina, där bona värderas högt för sina påstådda hälsoeffekter.

Butiksinnehavare kan sälja exceptionella exemplar för upp till tusen kronor. Efter en förgiftningsskandal för fem år sedan har importerna däremot begränsats. Somliga olicensierade leverantörer har valt smuggelvägen över Hongkong. Men nu har en lättare rutt öppnats, via WeChat och WhatsApp.

Annons
Annons
Annons