Annons

Jag har också levat! – En brevväxling mellan Astrid Lindgren och Louise HartungAstrid Lindgrens brev är som en katt och råtta-lek

I den passionerade brevväxlingen med Louise Hartung får vi lära känna en oretuscherad Astrid Lindgren som betonar sin heterosexualitet – men inte kan låta bli att uppmuntra den fascinerande tyskan som förälskat sig i henne.

Publicerad
Louise Hartung och Astrid Lindgren, den sistnämnda poserar för Louise under dennas första besök på författarens lantställe i Furusund.
Louise Hartung och Astrid Lindgren, den sistnämnda poserar för Louise under dennas första besök på författarens lantställe i Furusund. Foto: Saltkråkan AB

Ibland säger jag lite slentrianmässigt att jag har nog med vänner. Tiden räcker inte till för dem jag redan har. Ändå finns det inget ljuvare än inledningsfasen i en ny vänskap, så fullt jämförbar med en romans. Det där första trevandet när man klämmer lite på varandra – försöker förstå vem det är man har framför sig. Först något distanserat, sedan allt mer intimt, kanske lite för snabbt ibland med resultatet att den andra drar sig tillbaka. Eller så uppstår helt överraskande en närhet som man inte har med någon annan tidigare vän. En kamratskap som inte alla gånger behöver vara är bestående, men ofta är helt berusande.

Louise Hartung och Astrid Lindgren, den sistnämnda poserar för Louise under dennas första besök på författarens lantställe i Furusund.

Foto: Saltkråkan AB Bild 1 av 4

Vännernas första möte i Berlin 1953.

Foto: Saltkråkan AB Bild 2 av 4

Brev till Louise Hartung 1958 där Astrid Lindgren berättar om sin brutna fot.

Foto: Saltkråkan AB Bild 3 av 4

Louise Hartung i ett av breven till Astrid Lindgren: ”Inte ens vid den yttersta avhållsamhet kan du vara säker på att jag lika väl omfamnar dig med ögonen eller vänder bort blicken och tar in dig med huden, eller smeker dig i tankarna, vad kan du göra åt det?”

Foto: Privat/Saltkråkan AB Bild 4 av 4
Annons
Annons
Annons