Annons
Krönika

Lisa Holm:Astrid Lindgrens böcker är tunna på information

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

När vi språkvetare beskriver sakprosa, till exempel nyhetstext, instruktioner och utredningar, talar vi ibland om textens informationstäthet. Vi kan också beskriva den med hjälp av siffror. Om man räknar alla substantiv i en text och delar med antalet verb så får man ett mått som kallas N/V-kvot. (N står för nomen, här liktydigt med substantiv och namn.) En debattartikel får kanske en N/V-kvot på 1,4 och en utredning en kvot på 2,1. Då har vi en indikation på att utredningen är mer informationstät än artikeln. Substantiv kan generellt förmedla mer information per ord än vad verb kan.

Ett enda mått räcker inte för att uttala sig med säkerhet, men man kan komplettera med andra. Längden på enheterna i texten är också en indikation: långa ord rymmer mer information än korta och långa meningar rymmer mer än korta. Vill man ha ett bra värde på informationstäthet måste man undersöka mer än ett språkdrag hos texten. Ju fler faktorer man undersöker desto säkrare mått får man.

Annons
Annons
Annons