Annons
X
Annons
X

Assistansfusk del i organiserad brottslighet

I dag meddelas domen i det hittills största fallet av fusk med assistansersättning i Sverige. Sedan 2011 satsar Försäkringskassan extra på att upptäcka bedrägerier. Ofta handlar det om företag som har fusket som affärsidé.

De senaste åren har flera fall av fusk med assistansersättning uppdagats. Det hittills största fallet gäller 35 personer knutna till ett assistansföretag i Södertälje som åtalats misstänkta för bland annat grova bedrägerier, bidragsbrott och penninghälerier. Det handlar bland annat om att de har fått pengar för assistans som de inte har utfört.

Totalt kräver Försäkringskassan tillbaka 29 miljoner kronor, dels i felaktigt utbetalda assistansersättningar men också andra ersättningar som föräldrapenning och arbetslöshetsersättning.

I dag faller domen i Södertälje tingsrätt. Högst fängelsestraff riskerar de två män som drev företaget. Kammaråklagare Karin Sigstedt har yrkat på åtta års fängelse vardera, men vill inte uttala sig innan domen faller. Tidigare har hon dock i en intervju med Sveriges radio kallat härvan för ”systemhotande verksamhet”.

Annons
X

Sedan 2011 har Försäkringskassan satsat extra på att upptäcka fusk med assistansersättning. 26 företag valdes ut för att granskas extra noga och arbetet har gjorts i samarbete med andra myndigheter. Det rör sig ofta om fusk på fler sätt, som bokföringsbrott och skattebrott.

Satsningen har börjat ge resultat.

Flera omfattande utredningar avslutades och gick till åtal förra året. Sju förundersökningar pågår. Återkraven och skadestånden uppgick till totalt 78 miljoner kronor 2013. Dessutom räknar Försäkringskassan med att de sparade 90 miljoner i framtida felaktiga utbetalningar.

– Vi skjuter inte blint mot alla som har assistansersättning och vill kontrollera alla. Vi vill värna de som har den ersättningen och är ute efter att kontrollera just de som medvetet utnyttjar det här på ett systematiskt sätt, säger Linus Nordenskär på Försäkringskassans kontrollenhet.

Han poängterar att det krävs ett organiserat upplägg för att lura till sig ersättning och att det sällan är enskilda personer som åtalas.

– Det är en väldigt liten andel som fuskar men eftersom assistansersättningen är en stor del av socialförsäkringen som kostar 27 miljarder årligen blir det snabbt stora belopp. Det riskerar att undergräva försäkringen och försämra för de som behöver den, säger Linus Nordenskär.

**I Södertäljefallet **fanns det enligt åtalet ett tydligt brottsupplägg med många inblandade. Några hade kopplingar till den kriminella miljön och det uppmärksammade Södertäljenätverket, enligt polisen.

Polisutredningen bedrevs inom ramen för den myndighetsgemensamma insatsen mot grov organiserad brottslighet i Södertälje. Andra uppmärksammade fall som utretts i den satsningen är morden inom Södertäljenätverket och ekonomisk brottslighet bland hemtjänstföretag.

Södertäljefallet är inte det enda där man har kunnat se kopplingar mellan assistansfusk och den grova organiserade brottsligheten, även om det ingen annanstans har varit så tydligt.

– Det kan till exempel handla om att det sitter personer i styrelsen med sådana kopplingar. Det är klart att även brottslingar har kompetensutveckling och hittar nya former. När de ser att upptäcktsrisken inte är så stor så flyttar de dit, säger Thomas Falck, enhetschef för kontrollenheten på Försäkringskassan.

Men han poängterar att flera skärpta regler de senaste åren har gjort det svårare att fuska och att kontrollerna fungerar bättre i dag.

– Jag uppfattar att upptäcktsrisken har höjts avsevärt. Det är mycket svårare att fuska i dag än 2009-2010.

Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X