Resa

Asiens bäst bevarade hemlighet

Semesterparadiset Phu Quoc bjuder på orörda stränder, prisbelönta designhotell och storslagna nationalparker

Efter bara ett dygn i Vietnam finner jag mig själv både hälsa och tacka genom att föra samman händerna framför kroppen, buga och le.
Det är inte den enda personlighetsförändringen. Vardagens bekymmer – deadlines som ska hållas, möten som ska hinnas – ersätts av betydligt mer akuta problem: hur gör man när solen närmar sig parasollets skuggkant och man inte orkar flytta sig? Går det duscha utan att nudda det solbrända knät med vattnet? Och varför känns hotellakanet sandigt trots att man sopat det till synes rent?

Phu Quoc – en ö i den Sydvietnamesiska skärgården – har tidigare bara varit en plats för de utvalda och invigda. En ö backpackers viskat om i hängmattor, en destination själsökande västlänningar tipsat om i tikibarer. 2012 byggdes flygplatsen, 2016 började TUI flyga direkt från Sverige och i vintras fick Asiens bäst bevarande hemlighet sitt första lyxhotell: JW Marriott Phu Quoc Emerald Bay Resort & Spa. Skapat av Harvardutbildade arkitekten Bill Bensley – amerikanen som står bakom över 200 lyxhotell i närmare 40 länder – är det ett hotell som för tankarna till franska Indokina. Kinesiska papplampor över gränderna, spruckna 30-talsmålningar på fasaderna. En herrelös katt som korsar main street i månljus.
– Att designa ett hotell påminner om att göra en Hollywoodfilm, säger Bill Bensley. Både hotell och filmer behöver ett starkt narrativ. De bästa hotellen och filmerna kan du dessutom besöka flera gånger.
Lobbyn fortsätter i franskkolonial stil. Mönstrat golvkakel, vita marmorpelare, takfläktar i trä. Allvarlig personal med händerna korsade framför kroppen. Vill de mig illa? Bagaget lastas på vagnar och försvinner bort. Vi ledsagas till rummen. Himmelsäng i svart trä. Asiatiska lanternor med röda tofsar. Fristående badkar, handfat hugget ur ett stycke granit. Estetik präglad av botanik och zoologi.
­– Jag har velat väcka känslan av hur det skulle om Jackie Kennedy var på lyxsafari i Kambodjas djungel, myser Bill Bensley.
Han har tidigare gjort ikoniska Asienhotell så som St. Regis på Bali och Four Seasons Resort Koh Samui's i Thailand. På Phu Quoc har han försökt vara naturen trogen.
– Bara naturen kan skapa ett paradis på jorden. Varje gång vi ska bygga en resort på en oexploaterad plats vet jag att hur bra vi än är kommer det aldrig bli lika bra som den existerande naturen. Mycket av arbetet handlar om att störa miljön så lite som möjligt.
Maten speglar hotellkonceptet. Franskt kafé med eget bageri. Grillrestaurang nere vid havet. I djungeln, omgiven av palmer och tropiska plantor, en rosa sekelskiftesvilla. Hotellets asiatiska restaurang. Fransk jazz fyller trädgården, en asiatisk madame vaktar dörren. Vi beställer in en samling smårätter och går till sängs.

undefined

04.00. Ett dygn tidigare. Planet rullar in på en öde flygplats. Vattenpölar blänker i strålkastarsken. Regndroppar på flygfönstret. Oroliga blickar mellan resenärerna. Vad är det som väntar? Vidare in på terminalen. Uniformsklädda tullvakter i flimrande lysrörsljus. Den gröna officerhatten placerad strategiskt framför sig. En hård stämpel i passet. Utanför väntar hotellets privatchaufför med vatten och våta frottéhanddukar. Vi färdas under tystnad. Kommunistiska monument reser sig i djungeln. Över höglandet en tät dimma. Djungeln ångar. Graham Greenes citat om Vietnam, hämtat från Den stillsamme amerikanen, dyker upp i tankarna: "De säger att vad du än letar efter hittar du här. Dofterna är det första som träffar dig, de lovar dig allt … I utbyte mot din själ".

Morgonen efter. Solen har redan bränt alla färger från himmelen. Lysande vitt. På Khem Beach – en långgrund sandstrand där vegetationen sträcker sig nästan hela vägen ner till vattenbrynet – har besökare redan placerat sig i solbäddar. En asiatisk 23-åring iklädd endast en Vetement-t-shirt slår sig ner. Hon heter Nancy Lee och kommer från Hong Kong.
– Vi har semestrat väldigt mycket i Asien och varit i Thailand säkert tio gånger. Phu Quoc är perfekt om man vill upptäcka något nytt och har tröttnat på Phuket. Nästan alla säger att det är som Thailand på 1970-talet, innan turisterna kom. Jag älskar det.

undefined

Phu Quoc är en stillastående plats. Vattnet står ångande ute i bukten, temperaturen ligger stilla på 30 grader oavsett tid på dygnet och luften är fuktigt kompakt. Det är en plats där både tanke och liv saktar in. Vi avslutar frukost och personalen – både hjälpsam och vänlig visar det sig – presenterar oss två vespor. En vacker vy väntar. Över halva ön är nationalpark och övrig terräng består till stor del av risfält och pepparodlingar. Vi stannar till i fiskebyn Duong Dong. Pastellfärgade fiskebåtar förtöjda vid träpålar i hamnen. Rostiga skjul i räfflad plåt. Lokalbor som röker på huk i gränderna. Vid lunchtid hittar vi ett hål i väggen där vi slår oss ner på barnstolar i färgglad plast. Beställer in grillad fisk och ångat ris. Efter att ha färdats vidare på röda jordvägar, förbi en vaktpost med stjärnfanan vajande i vinden, når vi Sao Beach. Det är vad vi alla hoppas på när vi bokar en semesterresa: öde strand, repgunga från palm, kokosnötter som tumlar i vågor. En strandbar snickrad i bambu. Mannen som driver baren med sin lilla hund, Milou, kommer över med två öl. Jag viker handflatorna mot varandra, för dem tätt mot bröstet, bugar och ler.

undefined
  • TUI flyger direkt till Phu Quoc från Stockholm med Dreamliner. Restid: 11 timmar. Pris: från 9 998 kr.

Utforska Perfect Guide Shopping

shopping bag

Shoppa redaktionens favoriter, det bästa inom mode, inredning och skönhet. Exklusiva erbjudanden och samarbeten för våra läsare

TA MIG TILL SHOPPEN!

Till Toppen