Joseph Sverker:Arvsynden – bättre än sitt rykte

”Syndafallet”, fresk av Michelangelo i Sixtinska kapellet (1508–1512).
”Syndafallet”, fresk av Michelangelo i Sixtinska kapellet (1508–1512).

Hur ska vi ha det – är människan stöpt i synd eller i grunden god? Till skillnad från vad många kritiker anser är dock inte läran om arvsynden liktydig med en pessimistisk människosyn.

Under strecket
Publicerad
Annons

Att ifrågasätta läran om arvsynden är inget nytt. Under medeltiden höll läran samman både samhället och den kristna tron. Alla människors skuld gentemot Gud var grunden till läran om skärselden som i sin tur styrde den medeltida människans föreställningsvärld och agerande. Men under den sena medeltiden hände något. Under 1300- och 1400-talen började den framväxande humanismen ifrågasätta den medeltida människosynen. 

Pico della Mirandolas ”Talet om människans värdighet” (1486) är ett exempel på detta. För Pico var inte syndafallet en katastrof för människosläktet utan gav i stället människan möjligheten att utvecklas. I och med Adam och Evas överträdelse kan människan nu skilja mellan ont och gott och med hjälp av filosofin kan hon själv nå gemenskap med Gud. Detta i stark kontrast till den medel­tida kyrkans lära om arvsynden.

Annons
Annons
Annons