Annons

Sara Kristofersson:Arne Jacobsen sökte samspelet mellan byggnad och interiör

Under strecket
Publicerad

Arne Jacobsen är utan tvivel en av Skandinaviens viktigaste arkitekter och formgivare. Flertalet av hans byggnadsverk betraktas numer som moderna klassiker där arkitektur och inredning samspelar på ett föredömligt sätt. Under året kommer danskarna att fira Jacobsens hundraårsjubileum med en lång rad evenemang. Den största manifestationen blir troligtvis Louisianas retrospektiva utställning som öppnar i höst. Minst lika intressant låter dock den amerikanska regissören Robert Wilsons musikalföreställning som kommer att visas på legendariska Bellevue - en teater Jacobsen ritade under trettiotalet i Klampenborg, den vita staden.
Jacobsen föddes den 11 februari 1902 i Köpenhamn och växte upp i en judisk grosshandlarfamilj. Efter en enklare byggnadsutbildning på Teknisk skole läste den ambitiösa eleven vidare på Konstakademins arkitektskole där han tog examen 1927. Under studietiden dominerade nyklassicismen i Danmark och den progressiva, modernistiska arkitekturen hade svårt att vinna gehör. Men trots att Jacobsen skolades som nyklassicist var han lyhörd för de nya strömningarna och tillhörde en liten skara pionjärer som påverkades av bland andra Ludwig Mies van der Rohe och Le Corbusier - ett faktum som inte minst syns i arkitektens genombrottsverk Framtidens hus.
Med sitt djärva framtidshus introducerade den då 27-åriga Jacobsen och hans gamla skolkamrat Flemming Lassen den modernistiska arkitekturen i Danmark. Den visionära byggnaden visades upp för en häpen publik på den stora bygg- och boutställningen i Köpenhamn 1929. I det cirkelrunda huset fanns funktionalistiska stålrörsmöbler och mekaniska faciliteter vilka skulle lösa alla tänkbara vardagsproblem. Skrivbordet hade till exempel en inbyggd skrivmaskin och posten levererades via ett rör. Tack vare en garagedörr som öppnades automatiskt kunde den presumtiva bostadsinnehavaren köra bilen rakt in i huset och sedan flyga vidare från takets helikopterplatta. Framtidens hus gav Jacobsen stora rubriker och nya beställare. Direkt efter utställningen påbörjade han en rad moderna privatvillor och i början av trettiotalet fick arkitekten sitt första riktigt stora bygguppdrag.

Annons

Bostadsområdet Bellavista, med restaurang- och teaterbyggnaden Bellevue, på Strandvej i Klampenborg strax norr om Köpenhamn brukar kallas för "den vita staden". Projektet genomfördes stegvis och är både ett allkonstverk och ett förverkligande av Jacobsens vision om en ny, modern livsstil. Till stranden som ingår i helhetsmiljön ritades eleganta omklädningshytter och kiosker. Ovanför stranden uppfördes det vita bostadsområdet Bellavista och strax intill ligger Mattsons ridstall. I anknytning till lägenhetslängorna och badstranden uppfördes teater- och restaurangbyggnaden Bellevue - det sista steget i byggprocessen som avslutades 1937. Jacobsen ritade inte bara teatern och restaurangen utan formgav även byggnadens inredning - möbler som kompletterade varandra på ett föredömligt sätt. De egensinniga och organiskt formade ryggstöden på hans höga barstolar med stålrörsben gav ett uppseendeväckande "jazzigt" intryck medan matsatsmöblerna var mer tystlåtna och anonyma. Även plywoodstolarna i den intilliggande teatern ritades av Jacobsen. Teatern var i första hand tänkt som sommarscen och salongen utrustades därför med ett skjutbart tak. Varma och molnfria sommarkvällar kunde teaterpubliken med andra ord njuta av stjärnhimlen i stället för den sedvanliga takfonden. Minst lika välplanerat som Bellevue var det roligt rundhörnade huset Stellings i Köpenhamn vilket färdigställdes samma år. Byggnadens bottenvåning rymde en färgbutik med konstnärsmaterial där Jacobsen planerat hela inredningen, förutom kassamaskinen, in i minsta detalj. Respekten och känslan för detaljer hade han lärt sig av bland andra vännen och kollegan Gunnar Asplund. Inflytandet från Asplund, den svenska arkitektens sätt att förena funktionalismen med nyklassicistiska drag, syns också tydligt i Jacobsens rådhus i Århus 1937-42 och Søllerød 1939-42 vilka är ritade med två olika samarbetspartners, Erik Møller respektive Flemming Lassen. Ett år senare tvingades Jacobsen och hans familj dock att fly från Danmark; i slutet av september 1943 blev ryktena om förestående deporteringar av danska judar alltmer ihållande. Jacobsen undersökte därför möjligheten att ta sig över sundet på en större båt men upptäckte snabbt att priset var alldeles för högt. Eftersom han saknade nödvändiga medel beslutade sig Jacobsen i stället för att ro över till Sverige tillsammans med kulturradikalen och vännen Poul Henningsen. Efter en strapatsfylld färd som varade i drygt fyra timmar kunde man äntligen stiga iland nära Landskrona mitt i natten. Under sin tvååriga landsflykt formgav Jacobsen tyger för bland annat NK:s Textilkammare - ett arbete som uppmuntrades av hans hustru textilkonstnären Jonna Jacobsen. Flertalet mönster från den här perioden består av stiliserade blommor och uttrycker Jacobsens passion för botanik och trädgårdskonst; ett livslångt intresse som också manifesterade sig på arkitektens egen villatomt med 300 växtarter och i flera byggprojektet som exempelvis Munkegård - ett skolhus vilket han ritade efter sin ofrivilliga exil. Genom en kombination av paviljonger och korridorer har varje klassrum i Munkegårdsskolan fått tillgång till en liten individuellt utformad trädgård. Till klassrummen formgav Jacobsen även skolbänkar som sedermera kompletterades av "Tungan" - en variant av den välkända "Myran". Myranstolen (3100) ritades 1952 och användes för första gången i kantinen på företaget Novos fabrik i Fredriksberg. Den organiskt utformade stolen är inspirerad av den amerikanska formgivaren Charles Eames plywoodstol (DCM) från 1946 men består av ett enda stycke formpressad plywood och en ännu smäckrare benställning av stålrör. Ryggens elegant insvängda midja påminner samtidigt om timglaskonturen på modeskaparen Christian Diors "New Look" från 1947 - en form som var omåttligt populär på det optimistiska femtiotalet. Jacobsens stapelbara stol förverkligar också den modernistiska drömmen om en billig, serietillverkad vardagsmöbel för gemene man. Till skillnad från stolarna som formgavs på Bauhaus - vilka bara köptes av en kulturell och ekonomisk elit - massproducerades Jacobsens stol redan under femtiotalet. I dag har tillverkaren Fritz Hansen sålt mer än fem miljoner myranstolar. Numera är "Myran" en av den moderna, danska möbelkonstens största ikoner. Stolen formgavs ursprungligen med tre ben - en konstruktion som gjorde den minst sagt vinglig. Trots detta dröjde det länge innan en stabilare version med fyra ben sattes i produktion. I Danmark framställs Jacobsen gärna som en kompromisslös perfektionist - det sägs att arkitekten under hela sin livsstil hårdnackat vägrade att sätta dit ett fjärde ben. Men i själva verket gav han efter för Fritz Hansens omfattande påtryckningar betydligt tidigare. Redan på sextiotalet tillät Jacobsen den fyrbenta versionen - så länge den inte visades i försäljningskataloger eller på utställningar. Först efter hans död blev den fyrbenta "Myran" helt officiell och kunde massproduceras.

Annons
Annons
Annons