X
Annons
X
Recension

Maria och Artur. En nittonhundratalsroman Arnald sätter sprätt på myten

LITTERATURENS KUNGAPAR Valet av Maria Wine var kärlek enligt minsta motståndets lag, Artur Lundkvists passion var riktad mot litteraturen. Det skriver Tommy Olofsson som uppskattar att Jan Arnald valt romanformen för att skildra kärlekskoreografin mellan Artur och Maria.
Desto mer beklämd är Mats Gellerfelt över hur René Vázquez Diaz använder Artur Lundkvist för att föra fram egna politiska åsikter.

Vem raggade upp vem? Det brukar vara kvinnorna som väljer. Jag blir inte riktigt klar över koreografin i samband med Marias och Arturs möte, vem som närmade sig vem eller gjorde vad. Men jag är förtjust i Jan Arnalds skildring av händelseförloppet, sådant han återger det i sin åtminstone på ytan oblygt publikfriande roman Maria och Artur, med undertiteln ”En nittonhundratalsroman”.
Den vitalistiska sexualromantik som Artur hade börjat odla redan i tätorten Perstorp ledde till att den unge författaren från Oderljunga valde den till synes lätthanterliga danska sötnosen Karla Petersen med sitt flödande röda hår framför den utmanande och besvärliga Irmgard Pingel, som han omedelbart dessförinnan varit himlastormande förälskad i och som blev för mycket för honom.
Minsta motståndets lag! I varje fall beträffande kvinnor. Artur Lundkvists passion var riktad mot litteraturen, ända sedan han var tolv år gammal och sände
in sin första roman, en indianbok, till ett förlag.

Karla Petersen var övergiven av sina föräldrar, växte upp på ett barnhem tills hon i tonåren adopterades av sin moster och hennes alkoholiserade man. Hon hade en H C Andersen-mässigt melodramatisk bakgrund.
Hennes första diktsamling blev refuserad av Gyldendals, men sedan omvandlade hon sig till Maria Wine och blev en av efterkrigstidens mest produktiva och fascinerande kvinnliga poeter, detta trots att hennes bildspråk ibland kan bli besvärande banalt, men hennes poesi hämtar sin kraft från den uppriktighet hon lyckas förmedla.
Många säger att det var Artur Lundkvist som skapade henne, såsom Higgins skapade sin Eliza. Och mycket ligger det i det, vad beträffar hennes poesi, men som äventyrerska i amorösa sammanhang kom hon ganska snart att överträffa honom. Artur reste till Afrika, till Sovjetunionen, till Syd- och Nordamerika, till Australien och Indien. Och skrev om allt, skrev och skrev.

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X