Recension

De vackra är ännu inte föddaArmah visar bördan av att vara omutlig

KORRUPTION Den som vägrar mutor betraktas som en svikare i Ayi Kwei Armahs moderna klassiker ”De vackra är ännu inte födda”. Smutsen och murkenheten är en tydlig bild för Ghanas postkoloniala mörker.

Under strecket
Publicerad
Ayi Kwei Armah (född 1939) har varit redaktör för tidskriften Révolucion Africaine i Alger och för Jeune Afrique i Paris. Han är utbildad vid Harvard och Columbia University.

Ayi Kwei Armah (född 1939) har varit redaktör för tidskriften Révolucion Africaine i Alger och för Jeune Afrique i Paris. Han är utbildad vid Harvard och Columbia University.

Foto: AYESHA H ATTAH/PER ANKH BOOKS
Annons

Det är någonting ruttet i staten Ghana. Från Accras rännstenar stiger mörka och svavelosande ångor. Stanken från jäsande sophögar och latriner sticker i näsborrarna. Husen är murkna, trappornas ledstänger nedkletade med fekalier från tusen otvättade händer.

Symboliken i Ayi Kwei Armahs moderna klassiker ”De vackra är ännu inte födda” går inte att ta miste på. Likt stadsvakten i ”Hamlet” går dess namnlöse huvudperson, en fattig men omutlig tjänsteman (i romanen bara kallad “mannen”), omkring i en stad som stinker av korruption, girighet, rättsröta och moraliskt förfall. Det konstiga är att ingen annan tycks känna stanken. Tvärtom menar hans hustru Oyo och alla han möter att det är han som är rutten. Rutten som inte tar emot mutor, och därmed försvårar livet för såväl dem som behöver hans hjälp som för hans hustru och tre barn, som får gå hungriga till sängs.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons