X
Annons
X

”Ärliga argument krävs i debatt om flyktingar”

En flykting kostar i genomsnitt 142 000 kronor per år de första sju åren efter att personen har fått uppehållstillstånd. Kostnaderna för offentlig sektor är därmed höga och det är centralt att diskutera hur de kan minskas, skriver nationalekonomerna Lina Aldén och Mats Hammarstedt.

Lina Aldén och Mats Hammarstedt skriver att Stefan Löfvens argument kring flyktingpolitiken inte håller vid en närmare granskning.
Lina Aldén och Mats Hammarstedt skriver att Stefan Löfvens argument kring flyktingpolitiken inte håller vid en närmare granskning. Foto: Linnéuniversitetet, Christine Olsson/TT

DEBATT | FLYKTINGPOLITIKEN

Flyktingar tas emot av humanitära skäl. Men alltför ofta räcker inte det skälet i debatten. I SVT Agenda den 13 mars diskuterade exempelvis Stefan Löfven flyktingmottagande och konstaterade att ”vi behöver människor i arbetsför ålder till vårt land, annars riskerar vi att inte klara välfärden”. Löfven har inte varit ensam om att använda ekonomiska skäl för att motivera flyktingmottagningen.

Nyligen presenterade vi rapporten ”Flykting­invandring – sysselsättning, förvärvsinkomster och offentliga finanser”, skriven på uppdrag åt Finanspolitiska rådet.

I rapporten studerar vi hur flyktinginvandrares sysselsättning utvecklas över tid och hur flyktinginvandringen till Sverige påverkar den offentliga sektorns finanser (och därmed det som avgör möjligheterna att ”klara välfärden”) under åren efter det att flyktingarna beviljats uppehållstillstånd och blivit folkbokförda i Sverige. De kostnader som uppkommer initialt under asylprocessen och som belastar Migrationsverket ingår inte i våra kalkyler.

Annons
X

Resultaten ger inte stöd för tanken om att flyktinginvandring skulle vara positivt för de offentliga finanserna. Det framkommer i rapporten att ungefär 60 procent av männen och 40 procent av kvinnorna är sysselsatta sju år efter det att de fått uppehållstillstånd i Sverige. Många av de som fått anställning har därtill relativt låga förvärvsinkomster. Som ett resultat av den dåliga arbetsmarknadsintegrationen är flyktinginvandringen en nettokostnad för de offentliga finanserna.

I genomsnitt erhåller således en flykting transfereringar (socialbidrag, bostadsbidrag etc) och offentlig konsumtion (sjukvård, barnomsorg etc) till ett värde som överstiger värdet av de skatter och socialförsäkringsavgifter som flyktingen betalar. Första året efter folkbokföring uppgår denna nettokostnad till cirka 195 000 kronor per flykting. Sju år efter folkbokföring uppgår motsvarande nettokostnad till cirka 95 000 kronor per flykting. I genomsnitt uppgår nettokostnaden för den offentliga sektorn under de första sju åren efter invandring till cirka 142 000 kronor per flykting. 

En stor del av den offentliga sektorns kostnader för flyktingmottagning uppkommer under asylprocessen och belastar Migrationsverket. Därtill kommer de kostnader som ingår i de kalkyler vi presenterar och som belastar stat och kommun. Resultaten i vår rapport visar på att det i genomsnitt tar mer än tio till femton år efter invandring innan flykting­invandrare under ett enskilt år ger ett ekonomiskt tillskott till den offentliga sektorns finanser. Den långsamma integrationen på arbetsmarknaden och de höga nettokostnaderna för den offentliga sektorn under de första åren efter invandring gör att flyktinginvandrare utgör en nettokostnad för den offentliga sektorns finanser under mycket lång tid efter invandring.

Flyktingar tas emot för att de behöver skydd. Med detta sagt bör en central fråga för integrationspolitiken vara hur den offentliga sektorns kostnader för flyktingmottagning ska kunna minska. Avgörande för detta är bland annat att flyktingar lättare ska komma in på den svenska arbetsmarknaden. Om detta bör debatten handla.

Att motivera flyktinginvandring med argumentet att denna ska vara en resurs för att klara välfärden riskerar däremot att vilseleda debatten och bidrar knappast till en förbättrad flyktingintegration.

Lina Aldén

docent i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet i Växjö

Mats Hammarstedt

professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitet i Växjö

Lina Aldén och Mats Hammarstedt Foto: Linnéuniversitetet
Annons
X

Läs även

Annons
X
Annons
X

Lina Aldén och Mats Hammarstedt skriver att Stefan Löfvens argument kring flyktingpolitiken inte håller vid en närmare granskning.

Foto: Linnéuniversitetet, Christine Olsson/TT Bild 1 av 2

Lina Aldén och Mats Hammarstedt

Foto: Linnéuniversitetet Bild 2 av 2
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X