Annons
X
Annons
X
Näringsliv
Analys

Andreas Cervenka: Argument för att marknaden är djurisk

Bara psykologi, muttrar direktörer ofta föraktfullt när deras aktier faller. Men varför skulle börsen vara annat än nyckfull? En övertro på den rationella människan kan vara den stora svagheten i alla ekonomiska modeller.

Emma tjänade 2 miljoner på sin bostadskarriär – så gjorde hon. Den löftesrika rubriken prydde nyligen omslaget på en bilaga signerad ett av mäklarbranschens kaxigaste företag.

Artikeln får Emmas väg mot miljonerna att se ut som en lustfylld dans i Schutermanskor. Köp en lägenhet, måla om lite, sälj vidare, köp en ny, renovera, sälj igen. Efter några år är förmögenheten ett faktum. Warren Buffett, du kan gå och duscha. Frågor på det?

Fram till för några månader sedan hade den vanligaste kanske varit: När kan jag börja?

Annons
X

Emmas historia är ganska typisk för de berättelser om bostadsmarknaden som vi delat med varandra de femton senaste åren. Många har gjort resan själva, eller sett och hört vittnesmål från livs levande bostadskarriärister.

Det har skapat en otroligt stark tro på bostäder som placering, vilket drivit upp priserna ännu mer och fött nya framgångssagor i en självförstärkande spiral, som stämningen på en riktigt bra fest. Till slut blev tron så stark att den kunde sammanfattas med ett påstående som förvandlats till fakta: Bostadspriser går alltid upp.

När ett detta mantra upprepats tillräckligt många gånger övergår tron till något betydligt kraftfullare – tillit.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Skillnaden mellan tro och tillit kan beskrivas på följande sätt: Tro är att se en cirkusartist skjutsa en man i skottkärra på en slak lina och vara helt övertygad om att han inte kommer falla. Tillit är att själv sätta sig i kärran.

    På bostadsmarknaden motsvaras det av att köpa en lägenhet och låna 100 procent, något som förekom för inte så länge sedan. Att priset ska gå upp är så självklart att det inte ens är värt att reflektera över.

    Om det hade gällt aktier eller någon annan tillgång hade samma beteende setts som ett uttryck för en pervers finansiell dödslängtan. Det finns en anledning till varför begreppet turbowarrantkarriär aldrig fått någon större spridning.

    Sagan om den svenska bostadsmarknaden är en bästsäljare, precis som den var i USA fram till 2007. Men byt ut lägenheter mot dotcomaktier, tulpanlökar eller debentures i Kreuger & Toll, dynamiken är densamma.

    Nästan alla traditionella ekonomiska teorier förutsätter att människan är en slags ekonomiskt hyperrationell robot vars superdatorhjärna och kameraögon ständigt scannar av omgivningen efter nyttomaximerande möjligheter.

    Förutom att det skulle betyda att företeelser som champagne och skidresor sannolikt aldrig uppfunnits, innebär detta synsätt en stor brist, menar bland andra de amerikanska ekonomiprofessorerna Robert Shiller och George Akerlof (den senare med ett Nobelpris på meritlistan).

    I sin bok ”Animal spirits – how human psychology drives the economy and why it matters for global capitalism” argumenterar de för att det ortodoxa ekonomiska modelltänkandet missar de faktorer som verkligen styr ekonomin.

    Tanken om djuriska influenser lanserades redan 1936 av den kände ekonomen John Maynard Keynes, men fick aldrig riktigt fäste. Enligt Akerlof och Shiller är det omöjligt att förstå hur bubblor och kriser uppstår utan att också acceptera att mycket av vårt beteende är irrationellt och styrt av psykologiska fenomen.

    Upp- och nedgångar följer alltid samma mönster. Optimismen förstärker sig själv och växer till övertro och tillit för att slutligen få ett abrupt slut och ersättas av multiplicerande misstro och pessimism.

    Den ekonomiska världsbilden sprids genom berättelser, lika smittsamma som virus och kapabla att hoppa från land till land. På vägen upp är de överdrivet positiva – ”den här gången är det annorlunda” – och på vägen ned lika brutalt nattsvarta. Berättelserna förklarar inte bara vad som sker, de styr i själva verket utvecklingen.

    Akerlof och Shiller visar också att modern makroekonomi bygger på andra felaktiga antaganden. Som till exempel att människor automatiskt ser igenom illusionen med pengar, nämligen att de minskar i värde med inflationen.

    Hur många tänker på att dagens låga räntor gör bankkonton och många statspapper till rena förlustaffären? De hävdar också att människors syn på sparande inte styrs av ekonomiskt tänkande utan av hur omgivningen gör.

    I många länder i Asien är spara kult, i USA är kreditkortet kung. Och att tro att börsens svängningar verkligen styrs av rationella faktorer är enligt ekonomduon lika naivt som att lita på en meteorolog som spår 50 graders värme den ena dagen och minus 40 nästa.

    Det krävs inget Nobelpris för att gissa vilka berättelser som styrt oss de senaste tjugo åren. Aktier går alltid upp, köp nu och betala sen, och att låna är att leva är några lågoddsare. Nu är de på väg att ersättas med skulder är livsfarligt, börsen är galen och andra betydligt mörkare epos. I bästa fall mynnar allt ut i en ny era då vi bara lyssnar till sansade sagor. Men det är en prognos som det är klokast att inte satsa pengar på.

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X