Annons
X
Annons
X

Årets jakt ska noga utvärderas

VARGJAKTEN En okontrollerad ökning av genetiskt svaga vargar hotar på sikt hela vargstammen. Regeringen tar därför krafttag för en friskare vargstam med en lägre tillväxt genom skyddsjakt. Men med rätt att jaga följer också ansvar, skriver miljöminister Andreas Carlgren.

Med rätt att jaga följer också ansvar, skriver miljöminister Andreas Carlgren. Bilden visar vargar på Skansen i Stockholm.
Med rätt att jaga följer också ansvar, skriver miljöminister Andreas Carlgren. Bilden visar vargar på Skansen i Stockholm. Foto: JONAS EKSTRÖMER / SCANPIX

Många har de senaste dagarna engagerat sig för vargarna i Sverige. Det välkomnar jag! Debattens vågor har gått höga, men låt det inte skymma den breda enigheten om att Sverige ska ha en långsiktigt uthållig vargstam. För att få det måste vargen kunna samexistera med andra djur och med människan, och vargstammen kunna utvecklas med fler friska individer. Detta är målet med regeringens nya rovdjurspolitik.

Det finns mycket starka och legitima motstående intressen i vargfrågan. Regeringen vill skapa förutsättningar för respekt och förståelse mellan de olika intressena. Det gagnar vargen långsiktigt och ger acceptans för dess existens i faunan. När tonen höjs tvingas ytterligheterna fram. Där har vi alla ett ansvar. Förloraren riskerar annars vara vargen. Vargfrågan löses inte genom vare sig krav på ”ett par tusen vargar i Sverige” eller krav på att skjuta bort alla vargar ur skogen.

Sverige ska generellt ha livskraftiga stammar av björn, varg, järv, lodjur och kungsörn. Vi är på god väg. Sverige är ett av de länder i Europa där rovdjursstammarna på senare år har haft den starkaste tillväxten.

Annons
X

Från att vargen varit i det närmaste utrotad i Sverige har vargstammens tillväxt varit upp mot 15 procent per år. När riksdagen fattade beslut om etappmålet för varg fanns det cirka 80 vargar i Sverige. Förra året konstaterade Naturvårdsverket att etappmålet nåtts och att det då fanns över 200 vargar i Sverige.

Tillväxten har dock skett från ytterst få individer, närmare bestämt tre vargar från början av 1970-talet. Det finns därför på grund av inavel varg med bland annat skador på ryggkotor, hjärt- och njurfel.

Allt fler vargar med dessa genetiska skador leder inte till en livskraftig vargstam. Tvärtom. Den snabba tillväxten av genetiskt sjuka vargar riskerar att även- tyra målet för hela rovdjurspolitiken. Under allt för många år gjordes allt för lite för att möta det som är det verkliga hotet mot livskraftiga stammar: de svenska vargarnas genetiska problem. Därmed sveks miljö- intresset. Det ändrar jag och regeringen nu på.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Ur naturvårdens synvinkel är därför det viktigaste att ta krafttag för att stärka vargstammens genetik. Inte en okontrollerad ökning av antalet vargar med svag genetik. Svag genetik – det var också det samfällda budskapet om det allvarligaste hotet mot vargens framtid i Sverige i den dialog jag haft med jägar- och miljöorganisationerna.

    I nystarten för en trovärdig rovdjurspolitik har vi initierat åtgärder både som stärker möjligheterna till livskraftiga stammar och ökar acceptansen för rovdjuren. En trovärdig rovdjurspolitik tar hänsyn både till naturvårdsintressen och till berörda människor i rovdjursområdena.

    Regeringen tar krafttag för friskare vargar. Åtgärderna inriktas på att under de närmaste fem åren ska upp till 20 vargar som förökar sig och ökar den genetiska variationen införlivas med de vargar som redan finns här. Framförallt ska naturlig invandring österifrån (Finland och Ryssland) underlättas genom att dessa vargar slussas genom renbeteslandet ned genom Sverige. Det kan också bli nödvändigt med flytt av dessa vargar förbi renbetesområdet.

    Den snabba tillväxten av varg de senaste åren har inneburit ökande konflikter med människor, i synnerhet tamdjursägare i mellersta Sverige där det är tätt mellan vargreviren. Samtidigt har begränsat medborgarinflytande i den tidigare rovdjurspolitiken skapat bristande förtroende för politik och förvaltning. Det är också ett hot mot vargen.

    Samexistens mellan människor och rovdjur förutsätter att beslut om förvaltning av rov- djuren sker lokalt. Besluten ska i huvudsak fattas i länen nära människorna som berörs - inte i Stockholm eller Bryssel. Nu flyttas ansvar från Naturvårdsverket till länen, men Naturvårdsverket har ansvar för uppföljning och kontroll.

    Samtidigt förlängs riksdagens etappmål några år. Tillväxten hålls på en lägre nivå genom varsam och strikt kontrollerad licens- och skyddsjakt. Utgångspunkten för jaktbeslutet är 210 vargar i Sverige. Naturvårdsverket har säkerställt i sitt beslut att viss marginal funnits för eventuell överskjutning.

    Med rätt att jaga följer också ansvar. Jakten ska ske ansvarsfullt och vara noggrant kontrollerad. När jakt inleddes på björn var också tonen uppskruvad. Nu har vi fler björnar i våra skogar, jakten har skett ansvarsfullt och de olika intressen som finns från naturvård och jägarhåll har närmat sig varandra. I stort har berörda under jakten visat ansvar och kontroll har skett. Ändå är det viktigt att gå igenom erfarenheter och lärdomar. Därför ska länens erfarenheter leda till noggrann utvärdering av Naturvårdsverket. På grundval av den får vi sedan bedöma vad som behöver göras ännu bättre i nästa års jakt.

    I arbetet för en ny trovärdig rovdjurspolitik har vi haft flera samråd och en nära dialog med jakt- och naturvårdsorganisationer, liksom företrädare för de gröna näringarna och renägare. Vi behöver ett samtal kring våra rovdjur där olika i sig legitima intressen närmar sig varandra. Jag är övertygad om att vi har ett gemensamt intresse av en livskraftig vargstam och att människa och varg kan leva tillsammans.

    ANDREAS CARLGREN

    Annons
    Annons
    X

    Med rätt att jaga följer också ansvar, skriver miljöminister Andreas Carlgren. Bilden visar vargar på Skansen i Stockholm.

    Foto: JONAS EKSTRÖMER / SCANPIX Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X