Annons

Reportage från lyckliga Finland – bland mest lästa i år

I Finland litar människor på varandra, och på politiker och medier. Therese Larsson Hultin och Joakim Ståhl åkte till Finland för att förstå vad vad vårt grannland gjort rätt.
I Finland litar människor på varandra, och på politiker och medier. Therese Larsson Hultin och Joakim Ståhl åkte till Finland för att förstå vad vad vårt grannland gjort rätt. Foto: Joakim Ståhl

En unik inblick i arbetet på akuten, ett reportage om hur Finland blev bättre än Sverige på nästan allt – och en personlig text om att ta sig ur alkoholism. Här är reportagen som väckt störst intresse hos SvD:s läsare under 2019.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Isabella Löwengrip.

Foto: Jerker Ivarsson/TTBild 1 av 1

1 / 10

Om att jobba hos Löwengrip

Isabella Löwengrip.
Isabella Löwengrip. Foto: Jerker Ivarsson/TT

Årets mest lästa reportage handlar om hur det är att arbeta hos entreprenören och influencern Isabella Löwengrip.

2018 utsågs Isabella Löwengrip till Näringslivets mäktigaste kvinna. Hennes bolagsgrupp växlade upp på allvar. Men parallellt med de stora ambitionerna växte missnöjet bland personalen.

I den här texten berättar tidigare anställda om priset som personalen behövt betala för Isabella Löwengrips dröm om att bli världens mäktigaste kvinna.

Det handlar om uppsägningar under pågående sjukskrivningar, personal som arbetat utan avtal och en högt uppsatt chef som haft en ”hackkyckling” åt gången.

Annons
Annons

Redan på fredag eftermiddag är det så fullt att Jennie Engstrand måste låta rulla ut patienter i korridorerna.

Foto: Simon RehnströmBild 1 av 1

2 / 10

En unik inblick i arbetet på akuten

Redan på fredag eftermiddag är det så fullt att Jennie Engstrand måste låta rulla ut patienter i korridorerna.
Redan på fredag eftermiddag är det så fullt att Jennie Engstrand måste låta rulla ut patienter i korridorerna. Foto: Simon Rehnström

Läkaren Jennie Engstrand är huvudperson i ett av årets mest lästa reportage. Här får vi följa henne under ett drygt 16 timmar långt pass på akuten på Danderyds sjukhus.

Akuten är som regel stängd för medier och fotografer. Men i ett unikt reportage fick SvD:s Fredrik Mellgren och Simon Rehnström förtroendet att vara med hos patienter och personal under en natt.

Kirurgspecialisten Jennie Engstrand, 36 år, bär det yttersta medicinska ansvaret för de bortåt 50 patienter som kommer in under natten – innan hon lämnar vidare jourtelefonen till nästa jour. Det blir ett intensivt pass, med bland annat fem operationer, och hon hinner inte ens ringa hem till sina barn för att säga god natt.

Annons
Annons

Jobbet har gjort Simon Häggström till en ganska ensam människa.

Foto: Staffan LöwstedtBild 1 av 1

3 / 10

En polis berättar om jakten på sexköpare

Jobbet har gjort Simon Häggström till en ganska ensam människa.
Jobbet har gjort Simon Häggström till en ganska ensam människa. Foto: Staffan Löwstedt

Polisen Simon Häggström har jobbat med prostitution och människohandel i ett decennium. Hans vardag handlar om att att gripa människohandlare, hallickar och sexköpare. Han är också ett välkänt ansikte i den allmänna debatten och en flitigt anlitad föreläsare i ämnet prostitution.

Simon Häggström älskar sitt arbete, men kanske har det samtidigt förstört hans liv?

I den här texten av Åsa Erlandsson får vi en unik inblick i en ljusskygg verklighet polisens arbete mot prostitution. Simon Häggström berättar också om hur jobbet med prostitution påverkat hans egna relationer, och hur han med hjälp av terapi försöker hålla isär jobb och privatliv.

Annons
Annons

Andres Lokko och Rebecka Åhlund.

Foto: Staffan LöwstedtBild 1 av 1

4 / 10

Andres Lokko om livet som nykter alkoholist

Andres Lokko och Rebecka Åhlund.
Andres Lokko och Rebecka Åhlund. Foto: Staffan Löwstedt

Andres Lokko är en av Sveriges mest kända musikjournalister. Sommaren 2019 korades han till årets stilist, ett pris instiftat av tidningen Journalisten.

I SvD skriver Andres Lokko bland annat krönikor, musikrecensioner och litteraturkritik. Han har också skrivit personliga texter om missbruk och en smärtsam separation.

I den här texten berättar han om hur han tagit sig ur alkoholism, en erfarenhet han legat lågt med. Han möter journalisten Rebecka Åhlund som gjort en liknande resa, men som skrivit en självutlämnande bok om sin erfarenhet. Här möts de båda journalisterna i ett samtal om AA, andlighet, omgivningens dömande blickar – och om rätten att vara tråkig.

Annons
Annons

Svensken Michael Rawlinson var chef för EU:s kriminalunderrättelsetjänst på Balkan.

Foto: Privat/Yvonne ÅsellBild 1 av 1

5 / 10

Vad hände den svenske underrättelseofficeren?

Svensken Michael Rawlinson var chef för EU:s kriminalunderrättelsetjänst på Balkan.
Svensken Michael Rawlinson var chef för EU:s kriminalunderrättelsetjänst på Balkan. Foto: Privat/Yvonne Åsell

Svensken Michael Rawlinson var chef för EU:s kontor för kriminalunderrättelse på Balkan fram till 2015. Uppdraget: avslöja korruption i EU:s största utrikesinsats.

Michael Rawlinson arbetade med en känslig korruptionsutredning av två italienska domare som misstänktes ha tagit emot mutor för att släppa, eller ge strafflindring, åt misstänkta brottslingar och krigsförbrytare.

Sommaren 2015 öppnas ett kassaskåp där han förvarar dokument. Kassaskåpet öppnas på uppdrag av en italiensk åklagare, och i samma ögonblick krossas Michael Rawlinsons karriär. Tre år senare är Michael Rawlinson död.

Detta är en av flera texter om fallet Michael Rawlinson som SvD publicerat under 2019.

Annons
Annons

Fredrik Virtanen namnger inte Cissi Wallin i boken, utan kallar henne instagramkändisen. ”Det är väl det hon är. Att inte namnge är en publicistisk sak, i dag är det kanske självklart för dem som läser vem hon är, men inte om 50 år.”

Foto: Staffan Löwstedt Bild 1 av 1

6 / 10

Fredrik Virtanen om metoo

Fredrik Virtanen namnger inte Cissi Wallin i boken, utan kallar henne instagramkändisen. ”Det är väl det hon är. Att inte namnge är en publicistisk sak, i dag är det kanske självklart för dem som läser vem hon är, men inte om 50 år.”
Fredrik Virtanen namnger inte Cissi Wallin i boken, utan kallar henne instagramkändisen. ”Det är väl det hon är. Att inte namnge är en publicistisk sak, i dag är det kanske självklart för dem som läser vem hon är, men inte om 50 år.” Foto: Staffan Löwstedt

Journalisten Fredrik Virtanen var en av dem som blev utpekade under metoo-hösten 2017. Han blev av med sitt jobb på Aftonbladet.

Nyligen fälldes metoo-profilen Cissi Wallin, som pekat ut Virtanen som våldtäktsman, för grovt förtal.

I den här texten möts Fredrik Virtanen och SvD:s Erika Hallhagen, som jobbade ihop i början av 00-talet. Hennes minnen av honom från den tiden är inte positiva. Här möts de igen på andra sidan av metoo.

– Jag trodde att jag hade väldigt många kompisar, men det hade jag inte, visade det sig. Tystnaden var enorm, säger Fredrik Virtanen när han talar om vad som hände efter att han blev av med jobbet på Aftonbladet.

Annons
Annons

Illustrationer: Joanna Andreasson

Bild 1 av 1

7 / 10

Tove Lifvendahl om en familj i kris

Illustrationer: Joanna Andreasson
Illustrationer: Joanna Andreasson

En text som väckt starka reaktioner är denna text av Tove Lifvendahl, chef för SvD:s ledarredaktion. Hon skriver om Uppsalafamiljen som kastas in i en ny verklighet, när deras 13-årige son faller offer för ett ungt gäng. BUP uppmanar familjen att inte polisanmäla.

När familjen ändå polisanmäler trappas situationen upp. Familjen känner sig tvingad att flytta.

”Jag hade sannolikt fattat samma beslut i samma situation, men det är fel att familjen ska behöva känna sig tvingad att flytta från en stad för att deras barn lever under hot från andra barn”, skriver Tove Lifvendahl.

Annons
Annons

”Kom och hoppa i, det är inte alls kallt”, säger männen som just kommit ur bastun och ska kasta sig i den upphuggna vaken utanför badhuset Löyly i Helsingfors.

Foto: Joakim StåhlBild 1 av 1

8 / 10

Reportage från lyckliga Finland

”Kom och hoppa i, det är inte alls kallt”, säger männen som just kommit ur bastun och ska kasta sig i den upphuggna vaken utanför badhuset Löyly i Helsingfors.
”Kom och hoppa i, det är inte alls kallt”, säger männen som just kommit ur bastun och ska kasta sig i den upphuggna vaken utanför badhuset Löyly i Helsingfors. Foto: Joakim Ståhl

I Sverige blickar vi ofta avundsjukt mot Finland. Vem har inte hört talas om det finska skolundret? Dessutom är finländarna världens lyckligaste folk.

Finland hamnar ständigt högt i olika rankningar. Landet kan stoltsera med högst läskunnighet och världens renaste luft. Och i inget annat EU-land är förtroendet för polisen lika högt. I Finland litar människor på varandra, och på politiker och medier – och detta i en tid när misstron växer mellan olika grupper.

SvD:s Therese Larsson Hultin och Joakim Ståhl åkte till Finland för att förstå vad vad vårt grannland gjort rätt.

Annons
Annons

Ett rån som ledde till två mord splittrade kompisgänget, som legat i dödlig konflikt sedan 2015. Illustration: Thomas Molén

Bild 1 av 1

9 / 10

Kartläggning av gängkriminella

Ett rån som ledde till två mord splittrade kompisgänget, som legat i dödlig konflikt sedan 2015. Illustration: Thomas Molén
Ett rån som ledde till två mord splittrade kompisgänget, som legat i dödlig konflikt sedan 2015. Illustration: Thomas Molén

SvD:s Frida Svensson har kartlagt 20 unga som ingår i ett gängkrig, och som tillsammans är fällda för 330 brott.

Det handlar om grupperingarna Shottaz och Dödspatrullen.

Frida Svensson berättar om vännerna från Järvaområdet i Stockholm som blev fiender och började skjuta ihjäl varandra. Texten är en kartläggning av narkotikabrott, grova vapenbrott och mord – men den handlar också om hur gängvåldet påverkar lokalsamhället och om svansen av barn som används som knarkkurirer. I reportaget får läsaren även följa med till högstadieskolan i Rinkeby.

Annons
Annons

Yazidier flyr IS nära Sinjarberget.

Foto: Rodi Said/ReutersBild 1 av 1

10 / 10

Om fruktansvärda övergrepp

Yazidier flyr IS nära Sinjarberget.
Yazidier flyr IS nära Sinjarberget. Foto: Rodi Said/Reuters

Svenska Xoncha Nouri vittnar om vad hon mötte i flyktinglägret i den irakiska regionen Sinjar 2014, efter att IS tagit kontroll över staden Sinjar.

Eftersom Xoncha Nouri hade tidigare erfarenhet av humanitärt arbete trodde hon att hon var förberedd på vad hon skulle möta. Men det går inte att föreställa sig den levande mardröm som minoriteterna genomled, säger hon.

Den här texten, som blev en av SvD:s mest lästa 2019, handlar om fruktansvärda övergrepp på utsatta minoriteter som kristna assyrier, kaldéer, syrianer, shiiter och yazidier.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons