Arbetsmoral Kinas varumärke

Kinesisk återblick Under drygt 30 års tid har översättaren och kritikern ­Göran Sommardal följt det kinesiska samhällets utveckling; från 70-talets studier och arbete i Peking till det stora kapitalistiska språnget. Bäst var åren 1985–89, skriver han.

Under strecket
Publicerad
Annons

När jag arbetade som montör på Pekings maskinfabrik nr 1 våren 1974, så var det en följd av den ­tidens revolutionära pedagogik: ”hälften studier/hälften arbete”, praktiserad antingen inom industrin eller jordbruket. Min verkmästare hette Niu – Oxe – och han arbetade som genom ett nästan kosmiskt sammanträffande vid en vertikal maskinhyvel, som på kinesiska hette Niu­tou Bao – Oxhövdad hyvel. Jag själv höll mest till bland simplare tänger, skruvstycken och bockade falsar och putsade bort skrovligheter på maskindelar som verkmästare Niu hade producerat och som skulle ersätta uttjänta delar i den rätt ålderstigna maskinparken. Maskinfabrikens stolthet var Peking-jeepen, som var ett efterfrågat fordon landet runt.

Från denna månad på fabriken, på verkstadsgolvet, i matsalen, i sovsalen och under fritidens småprat och febrila kort-, basket- och pingisspel möttes jag alltid av tillförsikt och tro på att arbete är det som skapar och omskapar världen. Visserligen måste det sägas att jag tillbringade mina sex arbetsmånader under mina tre års studier på några av huvudstadens mönsterfabriker, förutom Maskinfabriken, Pekings mekaniska verkstad och Guanghua textil­fabrik. Och ”mina” folkkommuner var likadant alla framgångsrika grönsaksleverantörer till storstadsbefolkningen.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons