X
Annons
X
Recension

Vi bara lyder Arbetslivets myter punkteras briljant

Roland Paulsens skildringar av livet på Arbetsförmedlingen , med tjänstemän som nitiskt tvingas följa absurda regelverk, har ofta en vemodig och poetisk komik över sig, skriver Isabelle Ståhl.

Roland Paulsen Foto: JESSICA SEGERBERG
Läs mer om Det nya arbetslivet

Roland Paulsens fängslande och poetiska studie av Arbetsförmedlingen får mig att tänka på den särskilda sorts apati jag ser hos dem som är kring 20 i dag: kraftlösheten och oron, känslan av att ha kommit för sent, att man redan ligger efter och att framtiden såväl som det förflutna bara är ett slags utsmetat nu. Man går bara på kurser där man övar sig på att verka anställningsbar: CV-kurser hos Arbetsförmedlingen, kurser i att skriva högskoleprovet, kurser mot den depression man får som arbetslös. ”Jag borde bli lärare! Är lärare bra? Vad tycker du!?” utbrister de, för att nästa sekund konstatera att det bara krävs 0,1 på högskoleprovet för att bli lärare och att det vore mycket bättre att bli idrottspsykolog eller volontär i Sydamerika.

**Vad man än gör finns **det någon annan som gör något bättre och mer intressant. Möjligheterna tycks samtidigt tvingande oändliga och helt omöjliga att nå. Söker man ett jobb på McDonald's i grannkommunen är det minst femhundra som sökt samma jobb.

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X