Annons

Arbetslinjen måste prägla arbetskraftsinvandringen

Foto: Thomas Eisenhuth/TT

Arbetskraftsinvandringens moraliska grund är självförsörjning. Om inte arbetslinjen präglar hela vårt kompetensmottagande kommer stödet förr eller senare att erodera.

Publicerad

Utanför riksdagens domäner pågår en strid om arbetskraftsinvandring. I går var det dags igen. Migrationsverket presenterade genom TT siffror över årets arbetskraftsansökningar. Fram till augusti har 17 000 personer ansökt om arbetstillstånd i landet. Som tidigare var ungefär 4 av 10 av de sökande högkvalificerade. Men andelen lågkvalificerade ökar. Majoriteten är bärplockare. De föranleder ingen debatt, då de lämnar landet så snart bären bleknat. Det är kategorier som städare och köksbiträden som vållar oro. Sverige har tagit emot många asylsökande. Behöver vi verkligen ”fylla på” med fler utan högre utbildning?

I går var LO i ena ringhörnan, i den andra stod Företagarna. LO menade i korthet att Sverige inte har behov av fler lågutbildade arbetskraftsinvandrare för att det finns många arbetslösa som hade kunnat ta de lediga jobben i stället. I den här modellen betraktas arbetsmarknaden som en karusell med ett begränsat antal platser, och därför borde svenska medborgare få förtur. Företagarna å sin sida sade att det bara är en teoretisk övning. I praktiken tar arbetslösa, ofta nyanlända, inte de jobb som finns. Antingen för att de bor i en annan del av landet eller för att matchningen inte fungerar och de inte får reda på vilka jobb som är lediga. En fungerande kompetensförsörjning är avgörande för att företagen ska kunna växa och skapa tillväxt. Företagarna, liksom Svenskt Näringsliv, menar att arbetskraftsinvandringen ger den viktiga möjligheten.

Annons
Annons
Annons