Annons
X
Annons
X

Arbetslinjen går ut på att sänka lönerna

Statsministerns arbetslinje har blivit en lönesänkarlinje som går stick i stäv med kampen för jämställdhet. Dessutom är det vetenskapliga stödet svagt, skriver Agneta Berge, utredare på LO.

Om de lägsta lönerna sänks leder det till billigare arbetskraft. Det är främst de lågavlönade kvinnorna som drabbas, skriver artikelförfattaren.
Om de lägsta lönerna sänks leder det till billigare arbetskraft. Det är främst de lågavlönade kvinnorna som drabbas, skriver artikelförfattaren. Foto: HASSE HOLMBERG / TT

BRÄNNPUNKT | ARBETSLINJEN

Statsministern är särskilt mån om att ”sänka trösklarna”. Men det betyder att hans sikte är inställt på att göra de lägsta lönerna ännu lägre.
Agneta Berge

Efter sju år med regeringen Reinfeldt ser bokslutet inte så bra ut. Arbetslinjen skulle fixa jobben och Reinfeldt har ofta sagt att ”det ska löna sig bättre att arbeta”. Men fler än 400000 människor är arbetslösa. Och vad statsministern kallar arbetslinjen är i själva verket en ojämställd lönesänkarlinje.

Kärnan i denna jobbpolitik är sänkt inkomstskatt för den som arbetar och lägre ersättning vid arbetslöshet och sjukdom. Mer i plånboken för samma lön ska få dig som anställd att hålla tillbaka kraven på löneökningar. Lägre ersättningar ska få dig som arbetslös eller sjuk att ta ett jobb till en lägre lön än annars. Så ska lönerna hållas tillbaka. Och när arbetskraften blir billigare, hoppas Reinfeldt att fler ska anställas.

Annons
X

Statsministern är särskilt mån om att ”sänka trösklarna”, som han brukar säga. Det betyder att hans sikte är inställt på att göra de lägsta lönerna ännu lägre.

Det enda vi vet med säkerhet om de lägsta lönerna sänks, är att de som redan är anställda blir billigare arbetskraft. Och det är främst de lågavlönade kvinnorna som får stå för notan. För det är framför allt i detaljhandeln och i hotell- och restaurangbranschen som det brukar talas om en sänkning av lägstalönen – och där är de flesta anställda kvinnor.

Det är med andra ord hon som tömmer kläderna från provrummet på Hennes & Mauritz och hon som står i kassan på Max som ska få en lägre lön.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    I de här två sektorerna är det vanligt att hon tjänar just en lägstalön. Om hon är vuxen och utan branschvana är det 18870 kronor i månaden som gäller inom detaljhandeln, och 19264 kronor i månaden inom hotell- och restaurangbranschen. Redan i dag lever hon ofta på marginalen, i synnerhet om hon har barn att försörja. Hur mycket lägre tycker Fredrik Reinfeldt att hennes lön ska bli?

    Beräknat på en medellön under ett normalt arbetsliv har en kvinna 3,6 miljoner kronor lägre inkomst än en man. Siffran är häpnadsväckande, och beror på att kvinnor i genomsnitt tjänar tre fjärdedelar av vad män tjänar i dag. Löneskillnaden mellan kvinnor och män minskar alltför långsamt. Reinfeldt menar att den i stället borde öka.

    Ojämställdheten tar heller inte slut när arbetslivet gör det. Fler kvinnor än män är fattigpensionärer och i dag pensioneras nära varannan kvinna rakt ut i fattigdom. Det är oanständigt.

    Förutom att statsministerns lönesänkarlinje är ett hårt slag mot arbetarkvinnor och går stick i stäv med kampen för jämställdhet, så är det vetenskapliga stödet för den svagt. Man är helt enkelt inte enig inom forskningen kring hur en sänkning av lägstalönen faktiskt skulle påverka sysselsättningen. Och strax före jul slog forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Ifau, ytterligare en spik i lönesänkarkistan.

    De visade nämligen att sänkningen av arbetsgivaravgiften för unga har gett dålig utdelning. Nya jobb har skapats, men långt färre än vad vi har betalat för. Prislappen per nytt jobb beräknas vara uppåt 1,6 miljoner kronor i förlorade skatteintäkter. Fyra gånger fler unga hade kunnat anställas för de pengarna.

    Av detta kan vi lära två saker. Den första är att alla unga som redan är anställda inte bör ingå i en åtgärd som ska minska ungdomsarbetslösheten. För det enda vi är säkra på då är att de redan anställda blir billigare arbetskraft. Sedan kan vi bara hoppas att också några arbetslösa ska få jobb. Precis som om vi sänker lönerna, alltså.

    Mycket pengar hamnar i sjön. Eller rättare sagt, i arbetsgivarens plånbok.

    Den andra lärdomen är att även om priset på arbetskraften har betydelse, så är det inte den stora boven i sysselsättningsdramat. Det har helt enkelt inte haft så stor effekt på sysselsättningen att göra det billigare att anställa fler.

    Därmed är inte heller lönesänkarlinjen smart jobbpolitik. För om inte sänkt arbetsgivaravgift får arbetsgivaren att anställa många fler, kommer inte heller sänkt lön ha den effekten.

    Kvinnorna bär samhällets misslyckande och att ha det som i dag bör inte anstå oss. Ändå har vi en statsminister vars politik under sju års tid har handlat om att sänka arbetarkvinnornas lön. När nu även Ifaus forskning om arbetsgivaravgifterna för unga tar kål på logiken i Reinfeldts lönesänkarlinje, är det läge för honom att lyssna.

    Men statsministern slår dövörat till och fortsätter att svika arbetarkvinnorna.

    AGNETA BERGE

    nationalekonom och utredare på LO

    Mer debatt om arbetslinjen:

    Annons
    Annons
    X

    Om de lägsta lönerna sänks leder det till billigare arbetskraft. Det är främst de lågavlönade kvinnorna som drabbas, skriver artikelförfattaren.

    Foto: HASSE HOLMBERG / TT Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X