Annons

”Arbetet mot extremism trappas upp nästa år”

Arbetet mot våldsbejakande extremism är inte en fråga enbart för rättsväsendet. Det krävs både spets hos exempelvis Säkerhetspolisen, och samtidigt en bredd i arbetet ute i kommunerna. Det skriver Hillevi Engström och Lars Korsell som arbetar med frågan, och som inom kort kommer att lämna ett betänkande kring det förebyggande arbetet.

Publicerad
En konvoj med IS-krigare tar sig från Raqqa i Syrien, till Irak. Bilden är tagen 2015. Hillevi Engström är avgående nationell samordnare mot våldsbejakande extremism, och skriver att det krävs insatser på flera sätt för att komma åt bland andra hemvändare från IS.
En konvoj med IS-krigare tar sig från Raqqa i Syrien, till Irak. Bilden är tagen 2015. Hillevi Engström är avgående nationell samordnare mot våldsbejakande extremism, och skriver att det krävs insatser på flera sätt för att komma åt bland andra hemvändare från IS. Foto: Maja Suslin/TT, AP

I en insiktsfull debattartikel efterlyser säkerhetsexperten Dan Larsson att kommunerna ska ta ett större ansvar för att motverka våldsbejakande extremism. Det ska ses mot bakgrund av en realistisk hotbild: Omkring 300 personer från Sverige har rest till framför allt Syrien och anslutit sig till terrororganisationer som Daesh/IS. Numera går resorna åt andra hållet, till Sverige. Åtskilliga har med sig stridserfarenhet, förmåga att operera i grupp, kunskap att tillverka bomber och rimligtvis en lägre tröskel att ta till våld. Alla har dock inte ingått i stridande förband. En relativt stor andel återvändare är kvinnor och barn.

En konvoj med IS-krigare tar sig från Raqqa i Syrien, till Irak. Bilden är tagen 2015. Hillevi Engström är avgående nationell samordnare mot våldsbejakande extremism, och skriver att det krävs insatser på flera sätt för att komma åt bland andra hemvändare från IS.

Foto: Maja Suslin/TT, AP Bild 1 av 2

Hillevi Engström och Lars Korsell

Foto: Maja Suslin/TT, privat Bild 2 av 2
Annons
Annons
Annons