Annons
X
Annons
X

Är statliga satsningar vägen till en bättre situation för konstnärerna?

Den kulturbudgeten blev en stor besvikelse för konstnärernas representantorgan KRO. I den tredje och sista delen om i en artikelserie om Stockholms konstscen sätter vi fokus på konstnärernas situation, statliga satsningar och institutionernas syn på huruvida Stockholms konstscen fastnat i kapitalets klor.

Konstliv
Adele Kosman & Hanna Westerling , ”No One Notice (Film still)” är ett av bidragen till ”Acclimatize”. Den digitala utställningen på Moderna museet, som inbjuder publiken till att medverka i ett tema kring klimatförändringarna, är en av de som omfattas av fri entré-reformen.
Adele Kosman & Hanna Westerling , ”No One Notice (Film still)” är ett av bidragen till ”Acclimatize”. Den digitala utställningen på Moderna museet, som inbjuder publiken till att medverka i ett tema kring klimatförändringarna, är en av de som omfattas av fri entré-reformen. Foto: Moderna museet

Parallellt med ett ökande konstintresse bland allmänheten, rekordpriser på auktionshus, besöksrekord på museer och en, trots allt, relativt välmående gallerimarknad, har de enskilda konstnärernas situation inte förbättrats. Ändå var upptakten till hösten för första gången på många år färgad av en positiv förväntan hos Konstnärernas Riksorganisation (KRO). Ordförande Katarina Jönsson Norling menade att man fått ett välkommet gehör från politikerhåll, med löften om en konstnärlig handlingsplan i samband med budgetutlåtandet den 20 september. Med budgeten på bordet är läget ett annat.

– Det är en stor besvikelse. Kulturministern har flera gånger sagt att lanseringen av ett handlingsprogram skulle komma med höstbudgeten. Kulturbudgeten uppräknas med 409 miljoner kronor, men det är en mycket oroväckande signal att bild- och formkonsten och konstnärernas villkor än en gång prioriteras bort.

I en intervju med KRO:s medlemstidning Konstnären efter det att budgeten presenterats, säger kulturminister Alice Bah-Kuhnke att hon inte kunnat ta fram en handlingsplan utan underlag, och att underlag tar tid och kostar pengar. Men målet, säger hon, är att handlingsplanen ska vara framtagen och möjlig att börja jobba utifrån innan partiet går till val nästa gång.

Annons
X
Kulturminister Alice Bah Kunke får ut ett budskap konstvärlden lyssnar på, enligt KRO:s ordförande Katarina Jönsson Norling. Foto: Lars Pehrson

– Redan i januari 2015 sa kulturministern att departementet höll på att arbeta med en handlingsplan. Men det är bra om hon nu tar situationen på allvar och vill åstadkomma något strukturellt på sikt. Det är viktigt eftersom det statliga är en förebild för hur andra agerar, Bah-Kuhnke får ut ett budskap som konstvärlden lyssnar på. Jag hoppas att hon förstår att detta är särskilt viktigt utifrån ett mångfaldsperspektiv. Om konstnärerna själva alltid ska finansiera sin egen produktion är det bara de som har råd som får synas, säger Jönsson Norling.

En budgetförhoppning från KRO var ett tillskott för konstnärernas ersättningar vid utställningar och den så kallade visningsersättningen. Den senare ges till konstnärer som sålt konstverk till institutioner och myndigheter, eller som pryder offentliga miljöer med sina verk. De offentliga gestaltningarna kommer framöver att öka, men eftersom visningsersättningen inte höjs riskerar ersättningarna att urholkas.

– Fler verk med samma budget gör att det blir mindre pengar till varje ersättning. Det förtar dock inte glädjen i att det tillkommer fler offentliga gestaltningar, enprocentsregeln för konstnärliga gestaltningar tycker jag ska stärkas ytterligare. Den gör våra miljöer intressanta att vistas i och att konsten når de flesta i vårt samhälle, säger Katarina Jönsson-Norling.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se
    ”Genom Konst Händer kommer vi att jobba i miljonprojektområden runt om i Sverige”, säger Magdalena Malm, chef för Statens konstråd Foto: Yang Guowei / Sattens konstråd

    Statens konstråd producerar konst för offentliga miljöer både genom att bjuda in särskilda konstnärer och genom utlysningar som är öppna för alla konstnärer att söka. De senaste åren har några riktigt stora satsningar sjösatts, bland annat det omfattande projektet Konst händer som pågår under tre år. Konst händer har en totalbudget på 26 miljoner, varav merparten ska användas till produktion av konst, konstnärliga arbetsmetoder i stadsbyggnadsprojekt och utveckling av metoder för invånarinflytande med fokus i miljonprogramsområden över hela landet."

    – Genom Konst Händer kommer vi att jobba i miljonprojektområden runt om i Sverige. Tanken är att olika föreningar och sammansättningar kan få inflytande i hur miljöerna kan se ut. Vi tar in konstnärer för att tillsammans med människor ur civilsamhället skapa bättre platser för dem att leva i, säger Magdalena Malm, chef för Statens Konstråd.

    Den diskussion som konstnären Marianne Lindberg De Geer initierade i en intervju i Svenska Dagbladet tidigare i höstas, om att den konst som kommer fram idag är feg och färgad av ekonomiska begränsningar, tycker Magdalena Malm behöver problematiseras.

    – Jag tror att frågan ”vad är en radikal konstnärsroll” kan behöva ett nytt svar. De konstnärer vi arbetar med kliver ofta in i processer och förändrar dem inifrån. Jag skulle tro att man skapar mer kritisk förändring genom det, men att det är svårare att se. Man kan ändra strukturer genom debatterande verk, men också genom att påverka inifrån. Men det blir inte lika uppenbart och det är mycket mer tålamodskrävande. Det som Lindberg De Geer syftar på är nog en mer klassisk konstnärsroll som är oberoende och kritisk. Och visst, den ska finnas. Men vi behöver även andra konstnärer och processer, som skapar förändring på nya sätt.

    Lindberg De Geer går i sin kritik hårt åt de statliga institutionerna. Hon menar att ”Konst och kultur ska [...] skava och bråka, så att medborgaren får en överraskande, ny vinkel på sina frågor och åsikter.” De skattefinansierade kulturinstitutionerna vågar enligt De Geer inte göra det längre, av rädsla för att någon ska bli upprörd och deras bidrag dras in.

    Skulpturgruppen ”Efficency men” ingår i den stora utställningen ”United enemies” med den tyske konstnären Thomas Schütte, som just nu visas på Moderna museet. Foto: Moderna museet

    Ann-Sofi Noring är vice museichef på Moderna Museet i Stockholm. Hennes svar på Lindberg De Geers kritik är att räkna upp de utställningar Moderna för tillfället visar. Hon tycker att programmet talar för sig självt och kan inte se att verksamheten skulle vara feg eller styras av ekonomiska incitament. Snarare tvärtom.

    – Vår uppgift är att få publiken att möta viktig modern och samtida konst. För att göra det vill och måste vi omvärdera historien, förskjuta perspektiven och ha koll på vår tid. Om en enskild och avgiftsbelagd utställning får ett stort besöksantal, går eventuell behållning till att köpa konst till samlingen.

    För några veckor sedan skickade Moderna Museet ut ett pressmeddelande om att sommaren lockat drygt 30 procent fler besökare jämfört med tidigare somrar. En av anledningarna antogs vara den tidigare i år införda fria entréavgiften. På frågan om regeringens tillskott för att täcka entréavgifterna även räcker till de logiska konsekvenserna av större bemanningsbehov, svarar Noring så här:

    – Visst kostar det mer att ta emot fler besökare. Det gör vi dock gärna och försöker finna lösningar efter hand. Någon sammanställning av eventuella övriga kostnader har vi inte gjort än, det är alltså för tidigt att dra säkra slutsatser. Kompensationen från regeringen är god, men vi behöver fortsätta dialogen med vår huvudman om konsekvenserna. Men den fria entrén stärker oss som museum, till gagn för besökarna.

    Förslaget till kulturbudget vill Noring inte kommentera eftersom den ännu inte är beslutad. Den smått historiska kulturpolitiska satsningen på en handlingsplan för att stärka de enskilda konstnärernas villkor, stannar alltså som en förväntan ett tag till. Och därmed kanske också en konstscen som vågar skava och bråka ordentligt.

    Annons

    Adele Kosman & Hanna Westerling , ”No One Notice (Film still)” är ett av bidragen till ”Acclimatize”. Den digitala utställningen på Moderna museet, som inbjuder publiken till att medverka i ett tema kring klimatförändringarna, är en av de som omfattas av fri entré-reformen.

    Foto: Moderna museet Bild 1 av 4

    Kulturminister Alice Bah Kunke får ut ett budskap konstvärlden lyssnar på, enligt KRO:s ordförande Katarina Jönsson Norling.

    Foto: Lars Pehrson Bild 2 av 4

    ”Genom Konst Händer kommer vi att jobba i miljonprojektområden runt om i Sverige”, säger Magdalena Malm, chef för Statens konstråd

    Foto: Yang Guowei / Sattens konstråd Bild 3 av 4

    Skulpturgruppen ”Efficency men” ingår i den stora utställningen ”United enemies” med den tyske konstnären Thomas Schütte, som just nu visas på Moderna museet.

    Foto: Moderna museet Bild 4 av 4
    Annons
    X
    Annons
    X