Annons

Carl-Johan Malmberg:Är Rembrandts örhänge svaret på gåtan?

”Batavernas trohetsed till Claudius Civilis” av Rembrandt (1661–62).
”Batavernas trohetsed till Claudius Civilis” av Rembrandt (1661–62).

Är det en ondsint konspiration eller en ärevördig trohetsed vi ser på Rembrandts målning föreställande de bataviska upprorsmakarna? Tolkningarna går isär, men den som tittar noga finner något som kan vara konstnärens avsiktsförklaring.

Under strecket
Publicerad

”Slottsbranden i Stockholm den 7 maj 1697” av Johan Fredrik Höckert (1866).

Foto: TT Bild 1 av 3

Mannen med pärlörhänget, detalj ur ”Batavernas trohetsed”.

Bild 2 av 3

Den lysande baren i Stanley Kubricks ”The shining”.

Foto: Warner Brothers Bild 3 av 3

”Batavernas trohetsed till Claudius Civilis” är en sen målning av Rembrandt, hans enda med ett historiskt motiv. Han målade den 1661–62 för staden Amsterdam som en betydligt större monumentalmålning för det nybyggda rådhuset. Men den refuserades av de styrande av oklara skäl och returnerades till konstnären, som skar ner den till sitt nuvarande format, 196 x 309 cm. När Rembrandts dog fanns den i hans ateljé, kom på 1700-talet till Sverige och skänktes av familjen Peill-Grill 1798 som gåva till Kungliga Akademien för de fria konsterna ”för evärdlig tid”. Sedan 1864 är den deponerad i Nationalmuseum. Under museets renovering nyligen reste den, till Rijksmuseum i Amsterdam, National Gallery i London, Göteborgs konstmuseum. Nu finns den på nytt på Nationalmuseum genom ett förnyat depositionsavtal med Akademien. Den är den konsthistoriskt mest betydande målningen i svensk ägo – en del av konstens världsarv.

Torra fakta. Men bakom dem döljs frågor om praktiskt taget allt kring målningen: vad den berättar, hur den gör det, visuella och verbala undertexter i den – här finns åtskilliga tvetydigheter. Också målningens titel är långt ifrån självklar. Och en viktig, alltför lite diskuterad fråga i den överväldigande Rembrandtlitteraturen är vad den gör med sin åskådare. En första reflektion kring det är att den aldrig varit populär hos publiken, till skillnad från de övriga, mindre komplicerade målningarna av Rembrandt i Nationalmuseum. 

Annons
Annons
Annons