Annons

Merete Mazzarella:Är lyckan ett varmt bubbelbad?

Vad är lycka, och med vilka mått ska den mätas? Är lycka ens önskvärd om den definieras som passivt välbefinnande och bekymmerslöshet? Några nya böcker i ämnet ställer viktiga frågor om lyckans väsen.

Uppdaterad
Publicerad

Det är inne att skriva om lycka. Amerikanska bästsäljarlistor toppades länge av en bok som heter ”The happiness project” (Lyckoprojektet) i vilken författaren Gretchen Rubin säger sig ”provköra” olika former av livsvisdom från Aristoteles fram till Oprah Winfrey. Hennes undertitel lyder ”varför jag sjunger på morgnarna, städar mina garderober, grälar konstruktivt och läser böcker.”

Rubins projekt är naturligtvis mycket amerikanskt, å ena sidan lättsamt självironiskt, å andra sidan entusiastiskt inriktat på konkret handling. Den svenskfödda moralfilosofen Sissela Bok skulle aldrig föreställa sig att man efter behag kunde ”provköra” olika uppfattningar om lycka men i sin bok Exploring happiness. From Aristotle to brain science (Yale University Press, 224 s) rör också hon sig över flera årtusenden. Hon är i första hand intresserad av att vrida och vända på begreppet, av att problematisera, att ställa frågor. Är det våra gener som bestämmer om vi kan bli lyckliga? Ska lycka förstås subjektivt eller objektivt, det vill säga, är det den enskildes ensak att avgöra om hon eller han är lycklig eller förstås lycka bäst utifrån? Är det livet i dess helhet som avgör om vi kan sägas vara lyckliga? Gäller rentav de gamla orden ”Prisa ingen lycklig förrän han är död”? Eller är det enskilda ögonblick som räknas? Kan vi sägas vara lyckliga om det som gör oss lyckliga i själva verket är en illusion?

Annons
Annons
Annons
Annons