Annons

Fredrik Svenaeus:Är empati bara en lömsk form av härskarteknik?

Donald Trump vädjar gärna till allmänhetens medlidande när han attackeras för sina kontroversiella uttalanden.
Donald Trump vädjar gärna till allmänhetens medlidande när han attackeras för sina kontroversiella uttalanden. Foto: Carolyn Kaster/AP

Empati har ett oförtjänt gott rykte. Det menar i varje fall den tyske kognitionsforskaren Fritz Breithaupt som i en ny bok hävdar att empati mer sällan än vi vill tro vilar på eller leder till medkänsla och omsorg om andra.

Under strecket
Publicerad

Kan empati vara något negativt, något som vädjar till och tas i anspråk av våra dåliga sidor? Vi har vant oss vid att betrakta empatin som kungsvägen till omsorg om andra människor och ett moraliskt liv. Skulle den i stället kunna vara en egenuppfylld känsla som låter sig förenas med våra behov av att dominera och utnyttja andra? Ja, säger Fritz Breithaupt i boken ”Die dunklen Seiten der Empathie” (Suhrkamp; nyligen även utgiven i engelsk översättning: ”The dark sides of empathy”, Cornell University Press), där han visar hur empati i en digitalt förmedlad värld har blivit en huvudingrediens i många giftiga och förföriska cocktails.

Författaren är inte bara verksam inom forskningsfältet kognitiv vetenskap – där empatin hamnat i fokus inte minst genom studier av vår hjärna och moraliska beteenden hos andra djur än människan – utan också från början litteraturvetare. Termen empati har i själva verket sitt ursprung inom estetiken, där tyska filosofer under 1800-talet genom begreppet Einfühlung – inkännande – försökte redogöra för vad som händer när vi varseblir och tar del av ett konstverk. Vi lever oss då in i motivet från konstnärens eller en fiktiv gestalts perspektiv och varseblir konstverkets värld med dem. 

Annons
Annons
Annons