Annons
X
Annons
X

”Är det rimligt med så många skolor?”

Gymnasiernas marknadsföringskostnader har dubblerats på tre år och motsvarar nu 83 lärarårslöner om året. Nu efterlyser Lärarnas riksförbunds ordförande Metta Fjelkner en ordentlig politisk debatt om hur man använder skattemedlen till skolan.

Foto: SCANPIX

– Egentligen förvånar det mig inte alls. Jag pratade nyligen med en förälder vars barn snart ska börja i gymnasiet i höst, om de högar med informationsmaterial som kommer i brevlådan när det är dags att välja. Man lägger otroligt mycket tid och pengar på marknadsföringen, under de tretton år som jag har varit ordförande för Lärarnas Riksförbund har det skett en dramatisk utveckling när det gäller det här, säger Metta Fjelkner.

**
Den dramatiska ökningen i marknadsföring** har skett närmast parallellt med en kraftig minskning i elevunderlaget för gymnasieskolorna. Och även för lärarna märks skolornas dragkamp om elever nu tydligare än någonsin, enligt Metta Fjelkner.

– Marknadsföringen har blivit en hel rörelse i sig, med planering som sätts igång redan på hösten, där det förväntas av lärarna att de ska åka runt på olika gymnasiemässor och för att ”locka kunder”. Det är en fråga som har diskuterats mycket hos oss från ett fackligt perspektiv, säger hon.

Annons
X

När friskolereformen genomfördes hyste också många förhoppningar om att det skulle ge draghjälp för lärarnas löneutveckling. Så har det inte blivit - mycket tack vare att det från början inte ställdes krav på att friskolorna anställde utbildade lärare, enligt Metta Fjelkner. På så vis kunde personalkostnaderna hållas ner kraftigt.

• LÄS MER:
”Kort framförhållning på gymnasieskolorna”

– Och då är det klart att man använder det extra utrymmet till marknadsföring, till att erbjuda elever bärbara datorer och liknande. Nu har de kommunala skolorna tvingats följa med i utvecklingen och i dag finns inte en skola som inte har fina broschyrer och marknadsföring här och var.

Den stenhårda gymnasiemarknaden har också resulterat i en enorm expansion i antalet friskolor, främst bland de större koncernerna, som SvD Näringsliv rapporterat om tidigare. Enligt Metta Fjelkner har uvecklingen lett till större osäkerhet för både elever och lärare.

– Det har ju nästan skett en explosion i antalet friskolor som lett till en överetablering på marknaden. Trots det har vi inte märkt av någon ökad arbetslöshet än, men det beror förmodligen bara på att många gymnasielärare har uppnått pensionsåldern. Så än så länge har det jämnat ut sig. Men det finns ett stort orosmoment, bland både lärare och elever, för om skolan man arbetar eller är elev på ska klara sig de närmsta åren, säger hon.

• LÄS MER:
”Jättar räknar med vinst i skolbänken”

– Dessutom är det kommunernas ansvar att se till att eleverna kan fortsätta sin skolgång om en friskola går i konkurs. Och det är inte alltid att de kommunala skolorna har dimensionerat verksamhet efter det. Där finns naturligtvis också en oro.

Den utveckling som har skett på gymnasiemarknaden, med allt större koncerner som ibland ägs av riskkapitalbolag och en allt tuffare konkurrens om eleverna med aggressiv marknadsföring, är kanske inte vad man tänkte sig när skolreformen genomfördes, menar Metta Fjelkner. Snarare hade man tänkt sig småskalighet och enskilda skolor som startas av lärare och andra med pedagogiska idéer, tror hon. Men verkligheten blev en annan.

• LÄS MER:
”Tvärstopp för lönsam skola”

– Nu är frågan vad som händer om de stora koncernerna säljs vidare. Ska utländska företag äga svensk skola, på samma sätt som utländska företag äger biltillverkare? Det finns flera företag med fristående skolor som inom kort kan säljas till utländska aktörer, till exempel Academedia som ägs av EQT vars själva idé ju är att äga ett företag en period och sedan sälja det vidare. Vi är på väg mot en väldigt unik situation i Sverige, där man faktiskt handlar med undervisning.

Med tanke på den tydliga skiljelinje mellan vad man hade i åtanke när friskolereformen genomfördes och hur verkligheten ser ut i dag är det enligt Metta Fjelkner hög tid att vi får en ordentlig politisk debatt om skolsystemet.

– Utgångspunkten måste vara att man ska vara försiktig med allmänna medel och skattemedel. Och de pengar som avses för undervisning ska komma eleverna till del. Där finns mycket att göra, säger hon.

– Jag menar att man bör se över hela situationen. Är det rimligt att man lägger så mycket på marknadsföring? Är det rimligt med så många skolor? Jag hade önskat en ordentlig politisk diskussion om detta tidigare, så att partierna hade kunnat klargöra sin hållning i frågan. Jag tror att det kan bli en stor valfråga till 2014.

• LÄS OCKSÅ:
”Elever i kläm när utbildning fick rött ljus”

Annons
Annons
X
Foto: SCANPIX Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X