Appar lika bra som böcker för personer med dyslexi

Teknikrädsla och fördomar ska inte behöva stå i vägen för den som har läs- och skrivsvårigheter. Appar kan rentav vara nödvändiga för att lyckas i skolan, menar en psykologiprofessor vid Linnéuniversitetet.

Överblicka
ämnet: Dyslexi bland unga
I dag finns massvis med appar och digitala hjälpmedel för dem med läs- och skrivsvårigheter, till skillnad för bara några år sedan. Nu märks resultaten, enligt forskning.
I dag finns massvis med appar och digitala hjälpmedel för dem med läs- och skrivsvårigheter, till skillnad för bara några år sedan. Nu märks resultaten, enligt forskning. Foto: Cecilia Burman

Samtidigt som många är skeptiska mot barns tidiga introduktion till läsplattor och mobiler har den digitala utvecklingen underlättat vardagen avsevärt för personer med dyslexi.

Förr var hjälpmedlen bundna till datorer och dyra programvaror, i dag finns de nära till hands eftersom de flesta verktyg ryms i mobilen.

En revolution, enligt Idor Svensson, professor i psykologi vid Linnéuniversitetet och en av föreläsarna på Dysleximässan i Gävle.

– Jag tror att vi måste öppna upp ögonen och våga acceptera att för dem som har grava svårigheter så är den här tekniken ett bra alternativ. För dig och mig är den digitala tekniken en möjlighet, men för de som har dyslexi är det en nödvändighet.

Det ena utesluter inte det andra. Tvärtom poängterar han vikten av ett samspel mellan traditionell bildning och ny teknik.

– Upp till årskurs tre är det verkligen viktigt att intensivt träna på att läsa och skriva på traditionellt vis, men om man fortfarande har svårigheter när man börjar årskurs fyra bör man gå över till den assisterande tekniken. Det är ett bra alternativ och möjliggör att elever kan hänga med i skolan. Risken är annars att en del elever inte vill vara där, säger Idor Svensson.

Idor Svensson är psykologiprofessor vid Linnéuniversitetet och forskar om läs- och skrivsvårigheter. Foto: Privat

Svensson har forskat om läs- och skrivsvårigheter i över 20 år och jämförde nyligen inlärningsmetoder hos dyslektiker i olika åldrar.

Den ena testgruppen fick använda sig av assisterande teknik så som appar och läsplattor – men övade inte på att läsa eller skriva på traditionellt sätt under forskningsperiodens åtta veckor. Den andra gruppen övade traditionell läsning och skrivande, men använde ingen assisterande teknik.

Genom att använda assisterande teknik så utvecklas deras läsförmåga ändå, trots att de inte har tränat på det.

Trots att hälften av deltagarna i studien inte övade på läsning fick de lika bra resultat när man sedan testade elevernas avkodningsförmåga och läsförståelse.

– Det visar att genom att använda assisterande teknik så utvecklas deras läsförmåga ändå, trots att de inte har tränat på det. Det viktiga är ju att de tar till sig information och kan uttrycka det de vill, inte hur de gör det.

De psykologiska effekterna är också viktiga, menar han. Forskningen visar att personer med dyslexi ofta lägre självbild, sämre psykiskt mående och högre stressnivåer än elever som inte har det.

Även där har en förändring skett under de senaste åren, åtminstone när det kommer till självbilden.

– Det beror helt enkelt på att skolan och lärare har blivit bättre på att hantera elever med dyslexi. Däremot kan man fortfarande se att stress- och ångestnivån är litet högre, då man upplever en viss stress över skolarbetet, säger Idor Svensson.

I dag finns massvis med appar och digitala hjälpmedel för dem med läs- och skrivsvårigheter, till skillnad för bara några år sedan. Nu märks resultaten, enligt forskning.

Foto: Cecilia Burman Bild 1 av 2

Idor Svensson är psykologiprofessor vid Linnéuniversitetet och forskar om läs- och skrivsvårigheter.

Foto: Privat Bild 2 av 2
Annons
X
Annons
X