Annons
X
Annons
X

”Anti-parti” kan stoppa SD

VALET 2010 Sverigedemokraterna kan få en vågmästarroll i riksdagen efter nästa val. Men genom att övriga partier gemensamt bildar ett ”anti-parti” som alltid röstar tvärtemot SD kan partiets inflytande kvittas bort, skriver Martin Peterson, docent i filosofi.

Mycket talar för att Sverigedemokraterna kommer in i riksdagen 2010. Inget riksdagsparti säger sig vilja samarbeta med dem. Detta är givetvis utmärkt. Problemet är att ordet ”samarbete” är oprecist. Även ett parti som inte deltar i ett regeringssamarbete kan utöva mycket makt. I valet är det lätt att föreställa sig ett scenario där de två huvudalternativen får strax under 50 procent samtidigt som Sverigedemokraterna klarar spärren på 4 procent.

En statsminister som för sin politiska överlevnad är beroende av Sverigedemokraternas passiva stöd kan vara frestad att erbjuda reformer inom något för Sverigedemokraterna viktigt området, i utbyte mot fortsatt passivt stöd.

Bara vetskapen hos den sittande statsministern att han eller hon klarar sig endast så länge man har Sverigedemokraternas passiva stöd riskerar att aktivt påverka den förda politiken. För att förvissa sig om fortsatt passivt stöd (det vill säga i praktiken fortsatt regeringsinnehav) kommer den sittande statsministern vara frestad att kasta lagom många köttben åt sitt passiva men helt essentiella stödparti.

Annons
X

Hur ska vi då förhålla oss till Sverigedemokraternas sannolika intåg i riksdagen? Jag vill lyfta fram ett enkelt men fullt genomförbart förslag, som effektivt skulle lösa problemet.

Mitt förslag går i korthet ut på att för varje mandat som Sverigedemokraterna får i riksdagen avsätter de övriga partierna lika många av sina egna mandat, i proportion till sin storlek. Dessa mandat används för att bilda ett ”anti-parti”. Detta anti-parti är informell sammanslutning av riksdagsledamöter som har som uppgift att rösta precis tvärtemot Sverigedemokraterna, oavsett hur dessa röstar. På så sätt kan Sverigedemokraternas inflytande neutraliseras, utan att de parlamentariska styrkeförhållandena mellan övriga partier rubbas.

Medlemmarna i anti-partiet kan variera under mandatperioden.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Exempel: Om Sverigedemokraterna får 25 mandat och deklarerar att de avser rösta ja till ökade satsningar på undervisning i historia avsätter de övriga partierna lika många mandat, i proportion till sin storlek, och ger dessa 25 ledamöter till uppgift att rösta nej till förslaget om ökade satsningar på historia, oavsett vad ledamöternas egna partier har för uppfattning i sakfrågan.

    Eftersom 25 ledamöter röstar ja och 25 nej, kommer frågan i praktiken att avgöras av de återstående 299 ledamöterna. Ingen kan då hävda att Sverige- demokraterna haft något som helst politiskt inflytande. Alla partier kan med hedern i behåll säga att Sverigedemokraterna inte påverkat politiken. Samtidigt bibehålls styrkebalansen mellan blocken. Inget av de etablerade partierna vinner eller förlorar inflytande.

    De enda förlorarna är Sverigedemokraterna, vars mandat i praktiken skulle bli värdelösa.

    Även om den sittande regeringen skulle vara frestad att kohandla med Sverigedemokraterna skulle det inte ha någon betydelse, eftersom det informella anti-partiet automatiskt skulle neutralisera vad helst Sverigedemokraterna kohandlade om.

    Förslaget kräver inga lagändringar. Allt som behövs är ett informellt samarbete mellan de nuvarande riksdagspartierna. Inget parti skulle vinna eller förlora på samarbetet, men alla skulle tillsammans kunna visa att Sverigedemokraterns inflytande i riksdagen är obefintligt.

    Man kan jämföra förslaget med det kvittningssystem som sedan länge används för att kvitta ut ledamöter som är sjuka eller av andra skäl förhindrade från att delta i en omröstning. I mitt förslag är tanken att de etablerade partierna tillsammans bildar en informell koalition mot Sverigedemokraternas vilja, för att permanent ”kvitta ut” dem från riksdagen under hela mandatperioden. Samma system kan även tillämpas i kommuner och landsting.

    Förslaget förutsätter att Sverigedemokraterna i förväg deklarerar hur de avser rösta. Det kan vi nog räkna med att de gör, eftersom alla partier som vill utöva inflytande måste berätta i förväg vad de vill.

    Men i de fall Sverigedemokraterna hemlighåller sina avsikter får anti-partiet antingen lägga ner sina röster eller singla slant.

    Ett anti-parti som neutraliserar Sverigedemokraterna kan bara skapas om de etablerade partierna uppbådar tillräckligt med förtroende för varandra. Detta borde dock inte vara något problem. Det nuvarande kvittningssystemet har fungerat under lång tid, och de etablerade partierna har i längden mycket att vinna eftersom de inte längre behöver oroa sig för anklagelser om samarbete med Sverigedemokraterna. Ytterligare en positiv effekt uppstår om de etablerade partierna redan före valet deklarerar att de avser ”kvitta ut” Sverigedemokraterna: Då skulle intresset för dem i media avta.

    Låt mig avslutningsvis påpeka att det förslag jag förespråkar på intet sätt är odemokratiskt. Att flera partier samarbetar för att minska ett litet partis inflytande är helt i enlighet med de demokratiska spelreglerna.

    MARTIN PETERSON

    docent i filosofi, universitetet i Eindhoven

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X