Annons
Kommentar

Emma Frans:Antalet coronafall ger inte hela bilden

Tält för provtagning av covid-19 utanför smittskyddskliniken vid Huddinge sjukhus i Stockholm.
Tält för provtagning av covid-19 utanför smittskyddskliniken vid Huddinge sjukhus i Stockholm. Foto: Jerker Ivarsson/TT

På sistone har många reagerat på att världens länder har olika strategier för att stoppa spridningen av covid-19. Vilka faktorer påverkar egentligen ett lands agerande?

Under strecket
Publicerad

Strategierna för att stoppa smittspridning i ett land är först och främst beroende av situationen i landet och vilken fas sjukdomsutbrottet befinner sig i.

Sverige har relativt sett ganska många rapporterade fall av covid-19, men antalet fall ger inte hela bilden av situationen i ett land. I skrivande stund pågår det enligt Folkhälsomyndigheten inte någon smittspridning i samhället i Sverige¹. Därför anses det inte finnas någon anledning att exempelvis ställa in olika evenemang.

I länder där det finns en pågående smittspridning är situationen annorlunda och därför är det fullt rimligt att andra rekommendationer ges. Det är också viktigt att vara medveten om att rekommendationerna kan komma att ändras i Sverige om smittspridningen går in i en ny fas.

Det finns också andra faktorer som påverkar hur olika länder väljer att agera för att stoppa ett sjukdomsutbrott, till exempel politisk styrning. I många länder har ett statsråd makt att direkt ingripa i myndigheternas löpande arbete, men i Sverige är det inte så eftersom vi har förbud mot så kallat ministerstyre².

Annons
Annons

När resurserna är begränsade är det förståeligt att istället prioritera de åtgärder som bevisligen har effekt

Att vissa länder valt att rengöra tunnelbanevagnar, bussar, parkbänkar och biljettautomater med desinfektionsmedel eller till och med sprutat desinfektionsspray över hela städer kan syfta till att signalera handlingskraft, snarare än att göra någon verklig nytta för att stoppa smittspridningen.

Visst är det viktigt att ta människors oro på allvar vid ett internationellt nödläge, men när resurserna är begränsade är det förståeligt att istället prioritera de åtgärder som bevisligen har effekt.

Skillnader i sjukvårds- och socialförsäkringssystem mellan olika länder kan också avgöra vilka åtgärder som blir nödvändiga för att hindra en sjukdom från att sprida sig i befolkningen. Den ekonomiska förlusten kopplad till sjukfrånvaro eller vårdbehov påverkar exempelvis vår benägenhet att söka vård eller stanna hemma från arbetet vid sjukdom.

Det går inte heller att bortse från att socioekonomiska och kulturella skillnader kan innebära att situationen behöver hanteras olika beroende på var i världen vi befinner oss. Faktorer som utbildningsnivå och förtroende för myndigheter varierar, och de beslut som fattas kan påverka människors beteende på ett sätt som motverkar möjligheten att övervaka situationen.

Förbud mot flygresor innebär ibland att människor väljer andra transportvägar, vilket medför att det blir svårare att spåra dem. Inskränkningar av smittade individers frihet kan resultera i att sjuka personer avstår från att ge sig tillkänna, vilket såklart är kontraproduktivt.

Det vetenskapliga underlaget kring hur covid-19 sprids är inte beroende av geografisk gränsdragning, men skillnader mellan länder påverkar vilka insatser som görs för att stoppa smittspridningen. Det handlar givetvis om hur omfattande smittspridningen är vid en given tidpunkt, men politiska och kulturella skillnader förklarar också varför världens länder delvis väljer olika strategier.

Källor:

  1. https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/fragor-och-svar/
  2. https://www.regeringen.se/lattlast-information-om-regeringen-och-regeringskansliet/myndigheter/
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons