Annons
X
Annons
X

Ännu väcker hon skräck och beundran

I oktober 2006 var jag på 10 Downing Street med en internationell grupp journalister för en intervju med premiärminister Tony Blair. Han visade en professionell artighet för oss alla, den som var själviskt lagd kunde nästan luras att tro att han tyckte det var intressant att vi var där. Men när en kollega från Bulgarien nämnde att han en gång i tiden hade intervjuat Margaret Thatcher just i detta rum tändes ett genuint intresse i Blairs ögon.

– Har du träffat Thatcher?! Här? Hur var hon?

Och så pratade de två om det ett bra tag medan vi andra fick se på.

Annons
X

Det var bara ett av många bevis jag som SvD:s bevakare av Storbritannien fick på den kvardröjande lyskraft, den skräck och beundran som Margaret Thatcher väckte långt efter det att hon motats ut från den politiska scenen, vilket nu är 23 år sedan. Ryktbarheten sitter fortfarande i och inte bara bland dem som i någon mening var politiska djur för vilka det var naturligt att förhålla sig till, och minnas, savannens dominanta lejonhona utan också för mer normala medborgare.

Än i dag kan, i brittiskt sällskapsliv, en replik som avslöjar sympati eller antipati för Thatcher förändra samtalsklimatet högst påtagligt. För många är hon det känslokalla högerspöket personifierat, om än med oklanderlig frisyr och klädsel, för andra är hon den principfasta hjältinnan som räddade landet från maktberusade fackföreningar, höga skatter och radikal socialism.

Mrs Thatcher, järnladyn, krossade facket och skickade ut labourpartiet på en lång ökenvandring som inte tog slut förrän den skicklige politikern Tony Blair gjorde om partiet till det mittenorienterade New Labour.

Stäng

CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – veckans bästa journalistik från SvD direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Thatcher dominerade brittisk politik under 1980-talet så till den milda grad att ordet dominera känns för svagt. Dompterade brittisk politik ska det kanske heta.

    Frankrikes president François Mitterrand ska ha sagt att hon hade Caligulas blick, men Marilyn Monroes mun.

    Enligt labourpolitikern Denis Healy var hon ”inte ett träd under vars skuggande grenar så värst mycket annat lockades att växa”. Och Chris Patten, en framträdande person i brittisk politik och minister i Thatchers regering (med den otacksamma uppgiften att driva igenom en djupt kontroversiell fastighetsskatt, The Poll Tax), skriver i sin bok ”Not quite the diplomat”:

    ”Hennes vana att summera ett möte redan när det inleddes krävde politiskt mod av den som tänkte sig att styra bort henne från den kurs hon valt.”

    Det stämmer ju bra med ett av Margaret Thatchers mest berömda citat, fällt på partikonferensen 1980:

    ”Till dem som håller andan i väntan på det som medierna så gärna kallar U-sväng har jag bara en sak att säga: Sväng ni, om ni vill. Den här damen svänger inte”. The lady is not for turning.

    Den typen av självsäkra uttalanden har föralldel trumpetats ut så länge politiken funnits, men det är bara några få av dem som får vingar. Oftast rör det sig om politiker som satt sig i skräck och/eller respekt hos omvärlden och som med Thatcher kan säga: ”Jag är ingen samförståndspolitiker. Jag är en övertygelsepolitiker.”

    LÄS MER: Fler artiklar om Thatcher

    TV: Se Thatchers hårdauttalande om svenskar svd.se LYSSNA: Arga låtarom Margaret Thatcher svd.se Cameron: Vi har förlorat en stor ledare svd.se ”Margaret Thatcher var en antifeminist” svd.se BILDSPEL: Järnladyn – älskad och avskydd svd.se

    Testa dig i senaste veckornas nyhetsquiz

    V40 | Vad misstänks partiledaren för? quiz.svd.se V 39 | Vad heter den omstridda boken? quiz.svd.se V 38 | Bäst betalda fotbollsspelaren? quiz.svd.se ”Hade oftare rätt än fel” blog.svd.se
    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X