Annons
Recension

UnderströmmarÄnnu en Harris värd att filma

Under strecket
Publicerad

Den engelska författarinnan Joanne Harris är mest berömd som skapare av den roman som Lasse Hallströms Oscarsnominerade film ”Choklad” bygger på. Hennes övriga produktion går inte helt oväntat i samma stil. Vi talar alltså om romaner präglade av en lågmält sensuell och symbolmättad relationsdramatik, perfekt för att omvandlas till film av den typ som vänder sig till en mer mogen publik, gärna av kvinnligt kön. Filmrättigheterna är följdriktigt redan köpta till de två romaner som Harris senast gett ut på svenska: ”En doft av apelsin” (2001) och nu senast Underströmmar. Liksom flera av hennes tidigare böcker utspelar den sig i Frankrike, närmare bestämt på den lilla ön Le Devine, låt vara att författaren nu efter att ha slutfört sin så kallade mat-trilogi (vars andra del var ”Blackberry Wine” från 2000, medan den första respektive tredje delen utgjordes av de två ovan nämnda äldre romanerna) inte direkt bjuder in läsaren till några ostron- och grillfisk-orgier.

Här skildras i stället en synnerligen gudsförgäten håla, Les Salants, fylld av fåordiga fiskargubbar, destruktiva släktintriger, vidskepelse och överlag en uppgiven stämning samt en därtill kopplad oförmåga att hitta nya utkomstmöjligheter. På andra sidan ön ligger den betydligt mer välmående orten Houssinière. Den styrs av den driftige entreprenören Claude Brismand, vars framgångar som affärman till stor del skett på bekostnad av de fattiga rivalerna i Les Salants. Till Les Salants återvänder den kvinnliga huvudpersonen Mado efter ett decennium i Paris. Och tillsammans med en annan främling, den gåtfulle Ferry, hittar hon på olika sätt för att få orten att blomstra igen. Bland annat byggs ett konstgjort rev som leder om havsströmmarna så att en sandstrand skapas, och därmed förutsättningar för ett icke obetydligt mått av turism.

Annons
Annons
Annons