Inger Enkvist:Anne på Grönkulla har blivit vapen i kulturkriget

Megan Follows och Colleen Dewhurst i en av filmatiseringarna av Anne på Grönkulla, från 1987.
Megan Follows och Colleen Dewhurst i en av filmatiseringarna av Anne på Grönkulla, från 1987. Foto: Everett Collection /AP

Netflix använder 30 avsnitt i nyproduktionen av Anne på Grönkulla för att trumma in budskapet att Kanada och västvärlden för 100 år sedan präglades av strukturell sexism och rasism.

Under strecket
Publicerad
Annons

Det pågår ett krig mot västerländsk kultur och tradition. De som krigar kan inte visa att någon annan kultur varit bättre, men detta håller dem inte tillbaka från att kritisera västländer för att inte ha nått den perfekta jämlikheten. Allt annat som västländer uppnått förbigås med tystnad.

I San Francisco diskuterar man just nu på att byta namn på 44 offentliga skolor. Namn som Abraham Lincoln, George Washington, Thomas Jefferson och Thomas Edison ska bort. Dagens perspektiv läggs på det förflutna. Kulturkriget utkämpas också i böcker, film och tv och kan exempelvis iakttas i filmatiseringen av ”Anne på Grönkulla”, en serie ungdomsromaner för flickor av Lucy Maud Montgomery. Netflix erbjuder just nu serien ”Jag heter Anne” från 2017, som är en förvrängning av böckerna.

Annons
Annons
Annons