Annons

Anna Wahl: Vi är mitt uppe i en stor omställning

Anna Wahl, rektor i värdegrund på KTH.
Anna Wahl, rektor i värdegrund på KTH. Foto: HENRIK MONTGOMERY / TT

Med anledning av Ivar Arpis granskning av hur jämställdhetsintegrering påverkar universiteten (del 1, del 2, del 3) har följande kommentar inkommit:

Under strecket
Publicerad

Jämställdhetsintegrering ger kvalitet i forskning och utbildning, replik

Som rektor och vice rektor för KTH har vi ett stort ansvar för att våra studenter och medarbetare har möjligheter att studera och arbeta i en god studie- och arbetsmiljö. Tyvärr vet vi att så inte alltid är fallet. Det finns alltjämt strukturer och normer som inte ger likvärdiga förutsättningar för alla.

Vår forskning och våra utbildningar håller hög kvalitet, men vi vet också att kunskaper om betydelser av kön ofta saknas såväl bland medarbetare som studenter. Detta riskerar att bidra till att de maktstrukturer som finns i samhället idag återskapas. Vi vill förbereda våra studenter så att de kan bidra med sina kunskaper till en förändring för en jämställd och jämlik värld. Detta är i linje med FN:s hållbarhetsmål, Sveriges jämställdhetspolitiska mål och KTH:s värdegrund. Vi är mitt uppe i en stor omställning.

Därför välkomnar vi regeringens uppdrag om jämställdhetsintegrering. Det blir en naturlig förlängning av det arbete vi bedriver i syfte att stärka kvaliteten i forskning och utbildning. Det är viktigt att arbetet med jämställdhetsintegrering förankras i forskning så att insatser utformas på saklig grund. I detta sammanhang utgör genusforskning ett relevant kunskapsområde, tillsammans med andra vetenskapliga perspektiv.

Annons
Annons

Vi ser inte att det jämställdhetsintegreringsarbete som nu pågår försvagar den akademiska friheten eller äventyrar kvaliteten i den forskning och utbildning som bedrivs. Tvärtom stärker ett systematiskt arbete för likvärdiga möjligheter oavsett kön den akademiska friheten och ökar kvaliteten i forskning och utbildning.

Sigbritt Karlsson, rektor KTH, Kungliga Tekniska högskolan

Anna Wahl, vicerektor för jämställdhet och värdegrund, KTH

Ivar Arpi svarar direkt:

Målsättningen att skapa en studiemiljö fri från diskriminering är lovvärd, och något alla lärosäten enligt lag har ålagts att arbeta för. Att det finns fördomar mot olika grupper, vilket kan få negativa konsekvenser för individer som tillhör den drabbade gruppen, går inte att bestrida. Men detta är en empirisk fråga. Det vill säga, man behöver undersöka hur det faktiskt ser ut på varje specifik plats vid varje tidpunkt, samt erkänna att det finns variation.

Problemet med hur rektor Sigbritt Karlsson och vicerektor Anna Wahl på KTH närmar sig sitt eget universitet är att de antar på förhand vilka strukturer och normer som finns. Man utgår från ett djupt ideologiskt perspektiv, i stället för ett vetenskapligt.

Generellt för KTH:s plan är att den i väldigt liten utsträckning handlar om jämställdhet och i väldigt hög grad handlar om att sanktionera ett genusvetenskapligt maktperspektiv. Vidare konstaterar man bara att en jämställdhetsanalys ”handlar om att synliggöra de problem som uppstår som följd av att vi delar in mänskligheten i två kategorier och tillmäter den ena kategorin mer värde än den andra.” Slutsatsen är alltså klar innan analysen ens är gjord. Det är mer som att man deklarerar en trossats än något annat. Oklart hur ingenjörerna som utbildas gagnas av detta. Någon sådan utvärdering tycks KTH inte ha integrerat.

Annons
Annons

Sedan är det värt att notera att de med sina formuleringar antyder att mänskligheten inte är indelad i två kön, utan att den indelas i två kön. Är det inte en sådan uppdelning som gör det möjligt att belägga om det finns orättvisor eller diskriminering? Om själva uppdelningen i två kön är socialt konstruerad, vad är det då som delas upp till att börja med? Hur motverkar man diskriminering mot kvinnor om det egentligen inte finns något som kan kallas kvinnor?

Det är värt att notera att KTH, vad jag har sett, förmodligen är det lärosäte som går allra längst med jämställdhetsintegreringen. Inte nog med att man inrättar en särskild kontrollinstans som man döpt till Equality office, med minst tre heltidstjänster. Ett arbete som leds av vicerektor för jämställdhet och värdegrund, professor Anna Wahl, som även får en egen budget. Dessutom skapar man ett antal nya fakultetstjänster inom forskningsområdet genus och organisation. Man utser även lokala JML-samordnare (JML står för Jämställdhet, mångfald och likabehandling) ”vid varje skola, vid universitetsförvaltningen och THS (doktorander och studenter)”. Man skriver vidare att; ”Denna samordnare har som uppgift att driva det lokala JML-arbetet. Lokala JML-samordnarna har ett nära samarbete med Equality Office.”

Har rektorerna med sig alla medarbetare på denna omdaning?

Detta är minst sagt en genomgripande förändring.

Karlsson och Wahl skriver: ”Vi ser inte att det jämställdhetsintegreringsarbete som nu pågår försvagar den akademiska friheten eller äventyrar kvaliteten i den forskning och utbildning som bedrivs.”

Men om man tvingar in genusvetenskapliga maktperspektiv i alla delar av organisationer, med centrala och lokala tjänstemän som kontrollerar hur väl de nya direktiven följs, avsätter en egen budget, skapar nya forskningsprogram – och dessutom gör detta utan en objektiv kartläggning av hur det faktiskt ser ut. Har rektorerna med sig alla medarbetare på denna omdaning? För det man gör är att man tar av resurser som hade kunnat gå till att förbättra de egentliga utbildningarna. Där finns en tydlig målkonflikt. Ingen maktanalys i världen kan ändra på det.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons