X
Annons
X
Scen
Recension

Den tatuerade änkan ”Änkan 2.0” både haltar och rusar fram

Premium

Den tatuerade änkan får nytt liv. Lars Molins populära tv-film blir dock inte helt lyckad på scenen trots Ann Petrén som livslustig revoltör.

Ann Petrén som änkan Ester och William Spetz i rollen som nördig granngrabb.
Ann Petrén som änkan Ester och William Spetz i rollen som nördig granngrabb. Foto: Robert Eldrim, Medljus

En dag får Ester Pershagen nog. På julafton av alla dagar. Hennes faster har just gått bort och ändå skriker familjen efter julbord, klappar och öl. Ester bestämmer sig för att äntligen, efter alla dessa år, börja tänka på sig själv. Hon flyttar till den lägenhet hon ärvt av fastern och börjar använda hennes förråd av mycket dyra, mycket blommiga klänningar.

Lars Molin skrev tv-filmen "Den tatuerade änkan" 1998. Den blev en stor framgång, med Mona Malm som kvinnan som äntligen tog för sig. Stycket är en klassisk revolt- och revanschkomedi, som "Shirley Valentine" eller en sentida Pygmalion. Vi jublar med Ester som vaknat ur sin dvala och vi förbannar hennes giriga och egoistiska man och barn.

Ann Petrén som änkan Ester och William Spetz i rollen som nördig granngrabb.

Foto: Robert Eldrim, Medljus Bild 1 av 2

Björn Kjellman i en av alla de manliga uppenbarelser som uppvaktar Ann Petréns Ester.

Foto: Robert Eldrim, Medljus Bild 2 av 2
Annons
X
Annons
X
Annons
X