Annons

Ängsligt teknikkramande förbättrar inte nätkulturen

”På nätet försvåras empati till följd av det anonymiserande gränssnittet och genom att utbudet domineras av fora som slår mynt av våra urgamla behov av struntprat och förströelse snarare än av läsning och eftertanke,” skriver Fredrik Svenaeus.
”På nätet försvåras empati till följd av det anonymiserande gränssnittet och genom att utbudet domineras av fora som slår mynt av våra urgamla behov av struntprat och förströelse snarare än av läsning och eftertanke,” skriver Fredrik Svenaeus. Foto: Staffan Löwstedt

Vi behöver stödja empatiska och kunskapsutvecklande initiativ på nätet och samtidigt reglera och begränsa de dominerande formerna för hat och fördumning. Det skriver Fredrik Svenaeus i en replik i debatten om samtalskulturen på nätet.

Under strecket
Publicerad

I en replikmin analys av näthatets rötter (29/3 2016) menar Niclas Hagen och Christopher Kullenberg att jag negligerar de nya former och möjligheter som skriftspråkskulturen och empatin har antagit med hjälp av internet (2/4 2016).

Men det jag hävdade i min artikel var inte att skriftens möjligheter hade upphört med nätet eller att medkännande skulle vara omöjligt när kommunikation äger rum genom tecken och bilder som visas på en skärm. Min poäng var i stället att de aktiviteter och kommunikationsformer som dominerar nätkulturen har sin rot i talspråkskulturen och att för att förstå varför de har antagit så utarmade och stundtals hänsynslösa former måste vi undersöka det skvaller, skryt och förtal som vi ägnat oss åt långt innan vi började läsa och skriva i någon större utsträckning.

Annons
Annons
Annons